Djurgården eller den hälft, som, i vester sammanhängande med stadsdelarna Norrmalm och Ladugårdslandet, sträckte sig emellan stora segelleden, hafsviken Värtan och insjön Brunnsviken, förekomme i jordböckerna för Stockholms län under Danderyds skeppslag men icke under någon socken såsom en kronolägenhet utan hemmantal och ränta; att Djurgården, som under katholska tiden tillhört S:t Clara kloster, efter reformationen blifvit reducerad till kronan samt deruppå anslagits och bibehållits för framfarna konungars omedelbara behof i början till dels ladugård, dels jagtmark och sedermera uteslutande för sistnämnda ändamål; att den åt Djurgården alltifrån dess reduktion under kronan sålunda gifna bestämmelse att vara stäld till konungarnes enskilda disposition bibehållits äfven efter 1809 års riksdag, vid hvilken rikets ständer i detta hänseende endast anhöllo, att Djurgårdskassans inkomster uteslutande måtte användas till Djurgårdens förbättring och förskönande samt dervarande broars och vägars underhåll, hvilket vore anledningen till riksmarskalksembetets befattning med Djurgårdens enskilda ekonomiska angelägenheter; att hvad nu beträffade Vår befallningshafvandes framställning, det icke borde lemnas ur sikte, att Djurgården ligger i omedelbart sammanhang med Stockholm och att å den närmast belägna delen deraf rörelsen under en stor del af året vore nästan lifligare än under samma årstid i många delar af staden; och om än lugn och ordning vid inträffade folksamlingar derstädes hittills försvarligen upprätthållits samt polisbetjeningen upptäckt derå föröfvade förbrytelser, hade detta likväl icke alltid och såsom ett ovilkorligt tjensteåliggande kunnat af polisbetjeningen påräknas, utan måst bero på den ledighet densamma kunnat erhålla från bevakningen inom hufvudstaden, för hvars ordning och säkerhet den egentligen vore anstäld, hvadan också vid regleringar af polisbevakningen i Stockholm endast Djurgårdsstaden, som redan förut hörde under Stockholms stads förvaltning och lagskipning, men icke den öfriga delen af Djurgården blifvit afsedd; att stor olägenhet äfven härflöte deraf, att större delen af Djurgården i juridiskt afseende lydde under Danderyds skeppslags tingsrätt i jämförelse med begagnandet af stadens domstolar,
