108
Och både den Falska Sköldpaddskalven och gripen tjöt av blygsel över den nya tidens fördärv och gömde ansiktet i tassarna.[1]
»Och hur många timmar arbetade ni var dag?» frågade Alice, ivrig att ombyta samtalsämne.
»Tio timmar den första dagen», sade den Falska Sköldpaddskalven, »nio den följande, och så vidare.»
»Det var mig en besynnerlig lektionsplan!» utropade Alice.
»Därför kallas de ju lek-tionstimmar, för att man leker under dem, begriper du väl», skrek gripen.
Det hade Alice aldrig förstått. Hon tänkte litet över saken, och så sade hon: »Då ville ni väl ha lov den elvte dagen?»
»Det förstås!» sade den Falska Sköldpaddskalven.
»Men hur gick det på den tolvte?» frågade Alice.
»Det skall vi inte tala om, — det kan vara nog nu om våra lektionstimmar», sade gripen i mycket bestämd ton, »nu skall du berätta om hur vi brukade roa oss!»
- ↑ Då den nutida ungdomen hunnit sjunka så djupt i okunnighet bör väl här till dess upplysning meddelas, att titelbladet i forna tiders latinska och grekiska grammatikböcker alltid med egarens handstil kompletterades sålunda:
GRAMMATICA LATINA GRAMMATICA GRÆCA Lär gossarna grina Lär gossarna bräka på ett lätt och tydigt sätt framställd både för nybegynnare och mera försigkomna
