beklaga mig öfver att stå på förtrolig fot med dem!»
»Kan man vara riktigt förtrogen med en skådespelare?»
»Så du frågar! Full förtrolighet med både herrar och damer, försäkrar jag. Åh, våra sceniska artister äro riktiga gentlemen and ladies ... Den lilla festen skulle jag haft i går afton, men det hade ju kunnat hända, att publiken visat sig mindre intelligent och icke uppfattat mitt nya arbete. Och mina afundsmän se’n! Jag var, löjligt nog, inte riktigt säker förr än Callmén kom och sa’, att hela salongen stod och skrek efter mig, och han tänkte låta ridån gå. Det var som det skulle vara ... I afton sitter jag bara en stund i griljerade logen för att ännu en gång se hur möbeln i första akten tar sig ut. Den är gjord efter min egen ritning. Och så vill jag höra den pikanta repliken, Alina Frank har i andra aktens slutscen. Se’n är jag helt och hållet till mina gästers disposition. Det blir ganska enkelt, men du skall inte ångra att du kommer till en gammal vän. På slaget half tolf sätta vi oss till bords. Au revoir!»
Elof var rätt glad åt bjudningen, men motsåg aftonen dock med oro. Det var första gången han skulle komma i sällskap med konstnärer, hvilka han under ett år bedömt offentligt. Människofruktan kände han icke, men fann dock
