utsigt att draga honom ut ur denna overksamhet och förflytta honom i en sfer der hans förmåga värdigt kunde utvecklas och verka, som jag hoppas, stärkande på hans karakter. Jag har just kommit hit af denna anledning. Det förefaller mig såsom vore det min pligt att förbereda er på detta, min bästa fröken. Det skall säkert vara er nog då jag säger att det är en ovilkorlig nödvändighet för honom att vara fri och ledig från hvarje band .... han reser. Om kort tid har han lemnat gården. Inom ett par månader är han i Stockholm.
— Jag fattar inte, stammade Sophi, hvad som hindrar .... Det är, så vidt jag vet, ingenting här som kan hålla honom tillbaka.
— Men jag fattade det väl då jag såg er första gången i går.
— Jag förstår hvad ni syftar på, men jag försäkrar er att ni tager miste. Det är intet förhållande mellan er vän och mig, intet, aldeles intet som kunde hindra hans lycka, .... han älskar inte mig! tillade hon med skärande ton.
— Det säger jag just inte. Om jag trodde att så vore fallet, om jag trodde att här vore allvar med i spelet, så blandade jag mig visserligen inte deri — —
— När ni är viss derpå, afbröt Sophie honom med bäfvande röst, så inser jag inte hvad ni kan frukta af mig ...
— Men han njuter nu den oförtjenta lyckan att en ung älskvärd flicka, som ni, intresserar sig för honom ...
