Sida:Anne på Grönkulla 1909.djvu/165

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Ett nytt intresse.

befara, att samma omdöme ej kunde tillämpas på Anne, som hade en olycklig benägenhet för långsinthet. Hon var lika intensiv i sitt hat som i sin kärlek. Hon kunde ej förmå sig att medgiva, att hon ämnade hinna förbi Gilbert, ty det hade ju varit att erkänna hans tillvaro, vilken Anne envist låtsade okunnighet om, men de pluggade i kapp, och utmärkelserna för flit duggade ned på dem båda.

Än satt Gilbert överst i deras klass, än gjorde Anne en knyck på sina långa röda flätor och tog en fråga, som lämnat Gilbert svarslös. Den ena morgonen hade Gilbert alla sina räknetal rätta och fick till belöning sitt namn uppskrivet på svarta tavlan; nästa morgon stod Anne — tyvärr ej Cordelia — där, sedan hon hela den föregående kvällen kämpat med sina decimaler. En fasansfull dag voro de båda rivalerna jämngoda, och deras namn skrevos upp tillsamman. Det var nästan lika otrevligt, som om en klåfingrig kamrat tecknat deras namn, det ena under det andra, på väggen ute i förstugan, och Annes förtret var lika synbar som Gilberts belåtenhet.

Medan de skriftliga proven vid slutet av varje månad pågingo, var spänningen fruktansvärd. Den första månaden blev Gilbert tre poäng före henne. Den följande slog Anne honom med fem poäng, Men hennes triumf grumlades en liten smula av det faktum, att Gilbert hjärtligt lyckönskade henne inför hela skolan. Hon skulle ha njutit mera, om han känt nederlagets bitterhet.

Herr Phillips var icke någon framstående lärare, men en elev, som så ihärdigt föresatt sig att tillägna sig kunskap som Anne, kunde knappast undgå att göra framsteg, även om undervisningen varit ännu underhaltigare. Vid terminens slut blevo både Anne och Gilbert uppflyttade i femte klassen, vilket medförde uppträdandet av åtskilliga nya ämnen på

— 155 —