Sida:Anne på Grönkulla 1909.djvu/18

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Fru Rachel Lynde häpnar.

vem vi än få. Men jag kommer att känna mig lättare till sinnes och sova lugnare om nätterna, om vi få en, som är barnfödd i Kanada», sa’ jag.

Ja, till slut så bad vi fru Spencer välja ut en åt oss, när hon ändå själv skulle resa dit för att hämta sin lilla flicka. Vi hörde i förra veckan, att hon skulle fara, så vi skickade hälsning med bekanta, att hon skulle skaffa oss en pigg och trevlig pojke på tio eller elva år. Vi tyckte det skulle vara den bästa åldern — gammal nog att kunna uträtta småsysslorna ordentligt och ung nog att ännu ta emot rättelser. Han ska få ett gott hem och god handledning. I dag fingo vi telegram från fru Spencer — postbudet hade det med sig — och hon säger, att de komma med halvsextåget i eftermiddag. Därför åkte Matthew till Bright River för att hämta honom. Fru Spencer släpper av honom där, för hon fortsätter naturligtvis själv till Vitsands station.

Fru Rachel satte en stolthet uti att alltid säga sin mening rent ut. Hon beredde sig att göra detta även nu, sedan hon något så när hämtat sig efter den första sinnesrörelsen.

— Vet du, Marilla, jag får uppriktigt säga dig, att ni stå i begrepp att göra en stor galenskap och vad mera är — någonting rent av riskabelt. Inte veta ni det minsta vad ni få! Ni ta ett främmande barn in i ert hus och hem, och ni veta inte ett dugg om honom, hurudant lynne han har, vad för slags föräldrar han har eller hur han kommer att arta sig med tiden. Det var inte längre se’n än i förra veckan, som jag läste i en tidning, hur en man och en hustru här längre västerut togo en pojke från en inrättning, och han satte eld på huset om natten — tuttade på med flit, Marilla — och så när brände dem levande i sina sängar. Jag har hört talas om ett annat fall, då en sådan där upptagen pojke slickade i sig grädden och sög ur alla äggen — de kunde aldrig vänja honom av me’t. Om du frågat mig till råds — vilket

— 8 —