läto det för dråp å fridlyst ort stadgade högre ansvar förfalla, derest, såsom det hette, ˮthær satir komæ samæn. ok skiliæs osatirˮ. Förutsättning var således, att man begifvit sig till platsen i förut fattad afsigt att begå våldshandling eller, såsom det äfven säges, ˮmet vrezviliæˮ. Det är företrädesvis med edsöreslagstiftningen, som denna grundsats kommer till ett mera allmänt uttryck (vid hemfrids-, kyrko- och tingsfridsbrott, men äfven vid brytande af höst- eller vårfrid). Men i 1734 års lag har åt grundsatsen gifvits än större utsträckning. Ej blott i de fall, der dråpet var qvalificeradt på grund att den plats, hvarå det skett, utan äfven der så var förhållandet i anledning af omständigheter vid den dödades person, har i 1734 års lag för inträdandet af den högre straffbarheten satts det vilkor, att dråpet skett af berådt mod (MB 18, 6: å väg till eller från kyrka och rättegång; MB 20, 1 och 5: i hus, gård eller farkost; MB 14, 1: af föräldrar å barn; jfr. om misshandel MB 20, 13: å bonde på åker, äng eller andra hans egor, MB 15, 2: af tjensthjon å husbonde eller matmoder). Försök att efter begånget dråp dölja detsamma gjorde det i 1734 års lag ej heller vidare till mord, utan allenast ett hemligt tillvägagående vid utförandet af gerningen. Och slutligen ansågs det i allmänhet (Nehrman), att till mord hörde afsigt att döda. Detta blef i öfrigt äfven fallet i fråga om dråp, redan innan stadgande derom inflöt i lagen (Utslag 10⁄1 1831). Ett stöd härför låg dessutom i den omständighet, att 1734 års lagstiftare för vissa särskilda fall bestraffat mindre misshandel, hvaraf döden följt, allenast såsom dråp af vållande (MB (28, 2 och 3). Och för öfrigt beredde den domaren och målseganden tillagda rättighet att medgifva strafflindring åt sådan dråpare, som begifvit sig på flykten och kommit undan (MB 26, 3), tillfälle att i denna händelse taga behörig hänsyn till den afsigt, hvari gerningen begåtts. De nyare åsigterna kommo dock till obestridt erkännande först med KF 29⁄1 1861, hvars innehåll ligger till grund för 1864 års strafflags bestämmelser i ämnet. Detta senare är i öfrigt händelsen med vår strafflags öfriga föreskrifter rörande angrepp mot en persons lif.
