fjettrande, bortförande och pinande, synas de i den nordiska rätten i hufvudsak hafva betraktats såsom former af svårare misshandel. Men härförutom lärer väl ock vigt hafva lagts å den skymf, som var förbunden med ett dylikt öfvervåld (i sydgermansk rätt fjettrande och bortförande hufvudsakligen betraktade såsom ärekränkning och såväl der som i nordisk rätt tal om mera eller mindre skamligt fjettrande; jfr. ÖGL DB 2,1 och VGL II þB 4: olika fjettrande för dråpare och för mördare eller tjuf). I mån som annans hindrande från fortsättande af sin väg och instängande eller fasthållande af någon å plats eller i hus, hvarest denne uppehöll sig (sådan gerning i Lex Baj. åter betraktad såsom våldshandling), äfvensom hot om öfvervåld finnas utmärkta såsom förbrytelser i den nordiska rätten (isländsk och norsk rätt), bestraffades de åter i sin egenskap af förgripelser å den förfördelades ära.
I den äldre svenska rätten är det i hufvudsak fängslande och bortförande, hvarom bestämmelser lemnats. Och dessa förekomma mestadels på tal om den rätt, som vid svårare förbrytelser målseganden hade att gripa och inför tinget inställa brottslingen, så vidt han tog honom å bar gerning. Målseganden hade härvid att styrka det påstådda brottet. Eljest drabbades han i sin ordning af ansvar för det olaga fängslandet och våldförandet. Detta ansvar synes allmänneligen hafva utgjort 40 mark (VGL II þB 4; ÖGL UmB 29 och 33,1; UL MB 31 pr. och 41 pr.; SmL MB 13 och þfB 6 pr.; WmL II MB 26,6; HL MB 16; MELL DB m. vil. 20; ChLL HgB 11 och DB m. vil. 19; Allm. St.L. DB m. vil. 2,1). Gerningen kunde dock förekomma under försvårande omständigheter. Detta inträffade bland annat, om någon fjettrats på ett särdeles grymt och skymfligt sätt, samt öfvervåldet haft till följd svårare kroppslig skada eller döden (ÖGL UmB 29 och 33,1: 3 mark, om man blott bundit armarne, men 40, om man satt honom i stock ock fötterna ruttnat, samt 40 mark och dråpsbot, om han tagit döden af öfvervåldet). Särskildt lände det till ett skärpt ansvar, om någon inträngde i annans hemvist och fängslade någon af dem, som derstädes uppehöll sig, eller med våld bortförde
