samt om utpressning och försnillning sjelfva kärnpunkten (jfr. den svenska Str. L. 25,5—13). Endast undantagsvis afhandlas nemligen ifrågavarande gerningar i sammanhang med redogörelsen för motsvarande allmänna brott (utpressning i österrikisk och ungersk rätt samt försnillning i österrikisk och engelsk rätt). Med tagande af muta likställes sjelfva aftalet derom, och härförutom är till inträde af straffbarhet icke erforderligt, att afsigten varit att främja orätt, allenast att gåfvan afsett en embetsåtgärd (ej så i norsk rätt). Sällsynt är, att det öfverseende, som man af gammalt visat i fråga om sådana gåfvor till embetsmän, som alldeles icke lemnas i syfte att utöfva någon obehörig inverkan på dem, kommit till uttryck i positiva lagstadganden (dock i ungersk rätt). Har det varit aftaladt, att embetsmannen i gengäld för gåfvan skulle begå någon orätt, länder detta till skärpning af ansvaret. Mångenstädes är af samma verkan den omständighet, att det är en domare eller person i liknande ställning, som tagit eller betingat sig gåfvan (tysk, ungersk, holländsk, belgisk, dansk och engelsk rätt; i fransk rätt då saken är kriminell). I de flesta strafflagar stadgas äfven ansvar för den, som besticker embetsman (ej i svensk och norsk rätt). Straffen äro dock här endast undantagsvis desamma som för dem, hvilka låta muta sig (fransk, belgisk och engelsk rätt). I öfrigt göres här på ett eller annat sätt till vilkor för straffbarheten, att afsigten varit att förmå embetsmannen att handla mot sin pligt (ej i belgisk rätt). Utpressning af embetsman beskrifves i vissa lagar mera allmänt såsom en oredlighet mot allmänheten i vinningslystet syfte (fransk, belgisk, holländsk och engelsk rätt), under det att annorstädes vissa fall af ett dylikt svikligt tillvägagående särskildt framhållas, nemligen företrädesvis ett obehörigt uppbärande af sportler och bedrägeri vid skatteuppbörd (nordisk och tysk rätt). Föremål för försnillning i embete är ej vidare allenast kronans medel, utan allt det, som anförtrotts embetsmannen i kraft af hans embete. Straffet lindras enligt åtskilliga lagar vid betäckande af balansen (nordisk, fransk, belgisk och ungersk rätt; i österrikisk rätt strafflöshet) samt skärpes åter allmänt på grund af
