Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/253

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
243

Birger icke antagit detta vapen, och Konung och råd icke nöjt sig med denna förklaring.

Vi vilja ännu framdraga ett bevis för symbolikens användande. Ibland de 24 besvärspunkter, enligt hvilka Erik XIV dömdes kronan förlustig, anföres, att han uti en kopparplåt stuckit ett landskap med dessa figurer, nemligen: En man ledde efter sig en åsna, som hade en stor sandsäck på ryggen, och en annan man gick efter med en piska. Det heter härom: ”Thenne lijknelsen, ähuru Konungen haffuer welet henne sielff uthtyde, så kan man likwel henne icke annorlunda förstå, än at then mannen som gick för Åsnen, thet war Jören Peersson, han hade rådh til at leda Åsnan hvart honom syntes, tijt väghen föll genast öffuer bergh och genom wadhe, Åsnen skulle vara menige Swerigis Rikes inbyggere, både ädle och oädle. Sandsäcken skulle betyde skatt och gärder, store bekostninger, Constitutioner, Instructioner, och förplichtelser. Bergen betydde longe och besvärlige reser, tungt och mödesampt leffuerne. Waden och Watubecken skulle betydhe (när Åsnen ladhe sigh ther udi) en liten wederqwekelse then siellen kom. Men seden Åsnen reeste sig up, och säcken war wååt bliffuen, skulle thet betydhe dubbelt mere tunge och beswäring, sorgh och bedröffuelse. Mannen som gick effter Åsnen war Konung Erich. Gislen war olidelige Stadger och Articler, Konungznemd, Falsk witne, orettwise Domare, Rekebencken och allehande marter, Prophosser och Stockeknechter, Swerdet och Bödhelen”[1]. Det är troligt, att Erik, som sysselsatte sig med mystiska idéer, kunnat i

  1. Sann och rettmätig orsaak til Konung Erich then XIV:des afsättiande 1569 i A. A. Stjernmans Alla Riksdagars och Mötens Besluth m. m. 1. D. s. 297, 298.