blefve med tiden utbytt mot ett mångsidigt korutsprång, som sattes i full harmoni med den herrliga byggnaden. Det tyckes, som man tagit modell till denna stympning af Stockholms storkyrka, hvars kor förlorat sin ursprungliga ansenlighet, för att derigenom bereda ett mindre behöfligt utrymme för en ny anläggning. Det synes icke vara sparsamhet utan smaklöshet, som framkallat denna sällsamma anordning.—Man ville 1780 beröfva Lunds domkyrka sitt utomordentligt sköna, halfrunda korutsprång och i dess ställe uppdraga en rak gafvelmur. En sådan vandalism tillstyrktes af en arkitekt, men en beslutsam Biskop förekom densamma.—Ifrågavarande gafvelmur har en stor fönsteröppning, som är betäckt med ett slags spetsbåge, men inga stafvar, inga platter, med ett ord, ej det ringaste spår, som rättfärdigar dess anbringande på denna eller någon annan kyrka i spetsbågsstil. Härofvan förekommer en fyrkantig, tredelt fönsteröppning, derunder en bandlist och deröfver en gesims. Det är i sanning svårt att säga, hvad detta parti månde i sig innebära. I medeltidens konst finnes härtill intet motstycke och i den moderna skulle det svårligen göra lycka. Denna gafvelmur är i sanning en vanprydnad för kyrkan, som förtjenar en bättre anordning, och en skam för den nya konsten, som icke vill eller kan arbeta, då så fordras, i den gamlas anda.
Men Skara domkyrka har icke haft ett mindre missöde å ett annat hufvudparti, nemligen å tvärskeppets södra gafvelmur, som för något mer än ett halft sekel tillbaka ombyggdes. Betraktom först tvärskeppets norra gafvelmur för att göra oss ett begrepp om, hvad den södra varit och hvad den, efter en behöflig förbättring eller ombyggnad, bort blifva. Den norra gafvelmuren har
