Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/271

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
261

vunnit mycket i utseende. Hon skulle ytterligare vinna genom raserande af en gammal närbelägen byggnad och genom nedhuggande af några träd. Ingen lärer väl kunna bestrida, att en kathedral bör ha, såvidt möjligt är, ett fritt läge dels för att skyddas från eldsvådor, dels för att kunna rätt öfverskådas.

Man tycktes nu bereda sig till en större reparation å kyrkan. En mängd sandsten var framförd, och man arbetade på densammas tillhuggning. Det förundrade mig, att qvaderstenen gjordes inåt något kilformig; och att ligg- och byggsidan mindre varsamt handterades. Det kan icke vara någon, som känner tyngdlagarne, obekant, att utsidan bör vara mot under- och öfversidan vinkelrät; såvida nemligen qvaderstenen icke skall, i synnerhet om den består af en spröd materia, genom tryckning springa sönder eller sätta sig. Ett kilformigt tillhuggningssätt kan endast anbefallas af den, som önskar fina fogar, men föga bekymrar sig om fasta murar. Emellertid yttrade arbetarne, att de fått uttrycklig tillsägelse att så förrätta sitt arbete. Jag kunde dock icke tro, att en sådan tillsägelse utgått från någon byggmästare. Emellertid ådagalägger det myckna, här göres, att god vilja icke saknas för den herrliga byggnadens förbättrande. Men vi önska uppriktigt, att man ville icke allenast rita och bygga, utan äfven studera.

Ehuru vi endast i Skara uppehöllo oss, medan vi väntade på hästar för att fortsätta resan till Varnhemskloster, så uppgingo vi likvisst i södra tornet för att derifrån öfverskåda nejden. Vi sågo åt norr Kinnekulle, åt söder Ålle- och Mösseberg, åt öster Billingen, åt vester Skara slättbygd. Den lilla staden är, då man vandrar deri, obetydlig; men från denna höjd ännu