294
att denna ingång icke haft vågrät utan bågformig betäckning, och att en fönsteröppning deröfver varit antingen tredelt eller hjulformig.
Kyrkans öfrige fönster ha halfrunda betäckningar och ut- och invändigt vida, ornamentslösa smygar. Ljuset faller ungefär i midten af murarna. Bröstningarne för sidoskeppens fönster, som ha 1 fot 6 tums bredd och 8 fot 3 tums höjd, äro 12 fot höga. Mellanskeppets, korrundelns och koromgångens fönster förete lika anordning och ungefär lika storlek som de nyssnämnde. Grafrummens fönster äro deremot 1 fot 6 tum breda, men endast 4 fot 3 tum höga.
Yttermurarne sakna utspringande grundstenar och taklister, och sträfpelarne alla prydnader. Denna enkelhet är troligtvis ursprunglig. Vi ha ofvanför anmärkt, att både Husaby och Skjelfvums uråldriga kyrkor hvarken ha eller tyckas någonsin haft taklister, och att således båggesimser icke kunna, helst å mindre byggnader, betraktas såsom en hufvudkarakter i rundbågsstilen. Vi vilja nu endast i afseende härpå erinra, att, ehuruväl medeltidens byggmästare voro vida dristigare än forn- och nutidens i upptornande af stenmassor, så undveko de likväl den antika konstens höga, framskjutande bjelkverk. De skulle således ännu mindre velat använda den modernas låga, starkt utspringande takgesimser. Också är det i sig föga ändamålsenligt att anbringa hängande murverk, som ej sällan behöfva, då tegelsten dertill användes, murankaren för att uppbäras.
Ehuru jag fruktar, att jag redan alltför länge uppehållit mig vid denna kyrkas vigtigare partier, så återstå likvisst några reflexioner deröfver. En så välberäknad byggnad måste naturligtvis ha ett bestämdt grundtal.
