Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

64

af långsidor och gaflar, och hvars midtlängd understödjes af nyssnämnda pelare. Här ha fordom funnits tvenne trossbottnar. De byggnader, som ligga åt söder, äro temligen stora. Af dessa har en blifvit, såsom det tyckes, i sednare tider försedd med ett tunnhvalf, hvilket dock nu är till största delen bortbrutet. Nästan midtpå borggården ser man grundvalar efter en rundbyggnad, hvarinom finnes ett hjelmhvalf, som föga höjer sig öfver borggårdens plan. Detta håller 3 fot i tjocklek och har i toppen en rund öppning med 3 fots 2 tums diameter. Härinunder är en brunn utsprängd i klippan, hvilken vid 2 fots djup har vatten och hvilken håller 49 fot 6 tum i djup. Denna brunn skall enligt von Linnés uppgift varit hela 50 famnar djup[1]. Detta är naturligtvis en misskrifning eller ett misstag, som bör derföre rättas, att samma uppgift efterföljes i Tunelds Geografi öfver Sverge och i många andra skrifter. Man skulle knappast behöft mer än hälften af detta djup för att hinna elfvens yta, och hvartill skulle detta tjena, då vattnet nu under sommaren har till sin yta samma höjd som borggårdens plan? Härtill kommer, att von Linnés samtidige Cederbourg, som tagit noga kännedom om hithörande ämnen, säger, att ifrågavarande brunn håller 36 alnars djup och aldrig mindre än 8 alnars vatten, som ditflyter genom många friska ådror[2]. Denna fästning har haft bombfria krutmagasiner och förrådshus, beqväma garnisonsrum, ett kommendantshus och en rymlig garnisonskyrka[3].

Utanverken äro i anseende till belägenheten i hög grad oregelbundne. Man skulle förgäfves här söka skaffa

  1. C. Linnæi Vestgöta-Resa s. 159.
  2. E. Cederbourgs Beskrifning öfver Göteborg s. 133.
  3. Dersammastädes.