Hoppa till innehållet

Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/97

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
87

hällristningar, till exempel i Bredarör vid Kivik i Skåne och uti en grafhög i Grefvinge socken på Seland samt annorstädes. Detta förhållande talar jemväl för dessa lägerställens höga ålder.

I Tanums socken å Greby utmark ligger en märkvärdig valplats till venster om vägen från Hede till Grebystad. Här räknas sjuttiotre runda högar, som hålla vidpass 24 fot i tvärmått och omgifvas med ganska vackra kantstenar. Af dessa högar ha sexton upprättstående, tjugoen kullfallna bautastenar, som äro från 6 till 14 fot långa. Flere bautastenar tyckas vara härifrån bortförde. Här räknas dessutom fyratiofyra aflångfyrkantiga högar, som äro ungefär 18 fot breda och 50 långa, hvilka ha mindre kantstenar och uppräta hörnstenar, men inga bautastenar, eller spår efter dylika. Man kunde med något skäl gissa, att de anseddare hvila hvar för sig i de förra och de ringare hopvis i de sednare högarna. Det tyckes, som desse blifvit der uppkastade, hvarest de stridande stupat. Denna valplats får derigenom en ökad märkvärdighet, att en sägen härom bibehållit sig intill våra dagar. Det berättas nemligen, att Skottar uppträngt till Bullarens härad och der blifvit af ortens Småkonungar slagne vid Nafverstad. Man ser omkring dervarande kyrka öfver hundra större och mindre grafhögar, som äro dels runda, dels aflångfyrkantiga eller sådane som de, hvilka finnas vid Greby, men utan bautastenar. Främlingarne drogo sig tillbaka till Tanum, hvarest striden förnyades. Af det fältslag, som här stod, skall en liten bäck, hvilken förbiflyter kyrkan, fått det namn den ännu bibehåller; nemligen Blodbäck. Skottarne, som äfven här ledo nederlag, fortsatte sitt återtåg, hvarunder deras Konung Walbret stupade i ett bergspass vid södra ändan af den