Hoppa till innehållet

Sida:Anwisning till Tarfwelig Matredning-1818.djvu/131

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
125
Grönsakers och Rötters Torkning.

sedan fästas de fyra hörnen af serveten wäl tillsamman, och då grytan sjuder, nedsänkes bön­knytet; men man släpper det icke handlöst, utan låter det hwila på en käpp, lagd twärt öfwer grytan. Då bönorna fått ett par öfwersjudningar, upptagas de, och ganska hastigt ut­bredas på torkollor, flata porselins- eller stenfat, och böra de, ju hetare ju bättre, komma in uti en warm ugn, sådan som efter brödbakning; och skall ugnen nödwändigt härtill förut wara i ordning. Bönorna efterses sedan no­ga, att de icke genom för stark hetta förlora färgen, utan bibehålla sig gröna. Då de äro wäl torra, ligga de några dagar öppna i torrt rum innan de förwaras.

När man sedan stufwar dem, slås de alltid genom durkslag, då persiljan icke förloras.

Att torka Socker-ärtskidor.

De rensas, förwällas och uppträdas på trådar, alldeles som om turkiska bönor redan sagt är.

Likaledes förwällda, utbredda på fat och in­satta i en warm ugn, blifwa de rätt goda; men då bör hwar ärtskida wara lagd bredewid hwarannan, och noga tillses, att ugnen icke är så warm, att ärterna förlora den gröna färgen och blifwa bruna.

Att torka Spenat.

Den plåckas en wacker, warm sommardag, sedan daggen fullkomligen intorkat, och rensas från frön och stjelkar, samt strös sedan på ett rent slätt golf, uti ett rum som har drag, men är fritt från sol. Där röres och wändes