På samlingstiden häraf beror i synnerhet dess kraft och smaklighet; ty så snart örtens styrka gått till blomma och frukt, så hafwa bladen förlorat hela deras wärde.
Ett annat slag.
Blå krikon- och stärkbärslöf tagas, äfwen innan träden blomma, och torkas på alldeles samma sätt. De kunna sedan uppblandas med de gula blommorna af oxläggor, hwilka, ryckta ur sin hylsa, och torkade i ett skuggrikt rum på papper, till en tredjedel blandas hop med löfwen, då blommornas milda smak meddelar sig åt teet och gör det behagligt. Will man äfwen härtill blanda något ostindiskt te, så blifwer smaken ännu mera förledande. På detta te slår man äfwen kokhett watten, och låter det en half minut afdraga den skarpaste smaken, hwarefter det sedan på wanligt sätt tillredes.
De späda bladen på sura körsbärsträd, skola äfwen på samma sätt wara tjenliga till te.
Att på rena warma jernplåtar något rosta dessa teslag, och sedan rulla dem emellan små tunnt hyflade bräder, skall göra dem till utseendet alldeles lika de Ostindiska teslagen.
Tilläggning.
Något om Kötts och Fisks
förwarande och förbättrande.
Att konservera färskt Oxkött sommartiden.
Färska oxköttet inswepes i en grof mångdubbel handduk, som är doppad i stark sallake och
