wäl will hålla att koka. För att betaga denna smak och gifwa köttet någon fasthet, så gör man på följande sätt.
Så snart fisken kommit ur sjön, kastas han i så mycket watten, att det står wäl öfwer den samma. I detta watten har man förut upplöst så mycket koksalt, att det blifwit en tämmelig stark saltlake; i detta watten omrör man fisken med en wisp eller liten granwiska, då fisken gifwer ifrån sig en slemmagtighet. När man nu märker wattnet wara mycket skummigt, bortslås det, och nytt påhälles, hwilket upprepas 2 till 3 gånger, då wattnet plägar wara klart. Då afslås salta wattnet, och friskt påhälles, hwarmed fisken wäl twättas och sköljes, samt torkas med ett rent linne. Sedan fjällas och rensas den, som wanligt, och har då genom detta behandlingssätt förlorat mycket af insjö-smaken.
Att preparera Tälgstens-grytor.
Om man kan erhålla dem kullriga innuti bottnen, utan all kant, så äro de starkare än de andra. Jernband ofwantill omslagna, och infästade jernringar, till beqwämlighet wid aflyftningen, äro äfwen nödwändiga. Kastruller försedda med sina skaft, äro jemwäl tillräckligen beqwäma. Då man nu fått dem sålunda, smörjas de med smör: det sämsta man har, är härtill godt nog; de ingnidas wäl både utan och innan, samt sättas sedan i en bakugn, som är något warmare än efter brödbakning. I denna ugn står kokkärlet tills ugnen blifwit
alldeles swal, då det uttages. Will man sedan
