Sida:Arbetare.djvu/164

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 164 —


15.

Doktor Johan Bennechen uppehöll sig ett helt år i Wien. Den enda, han korresponderade med hemma, var Hilda; och genom henne fick han också veta fram på sommaren, att Kristine hade blifvit gift med sin farbror. Från detta ögonblick skref han ej mera hem, och det var länge hans beslut att stanna i Wien eller resa till Amerika.

Men då han gått hela vintern och halft dignat under sin stora sorg, kom det öfver honom en sådan längtan efter att ännu en gång se henne och om möjligt få en förklaring, att han reste hem i midten af mars.

Mångfaldiga tankar och tvifvel kämpade inom honom, då han närmade sig hemmet. Det var således icke Alfred hon hade älskat; men hvarför i all verlden hade hon tagit gubben?

Fastän han ej längre svarade på Hildas bref, hade hon dock fortsatt att skrifva till honom, och följaktligen visste han, att Kristine hade varit sjuklig i vinter. Då han gick in genom porten i sin fars gård, såg han ej ned i källarfönstren, utan gick direkt dit upp för att hälsa på de sina.