Sida:Arfvingen till Redclyffe 1901.djvu/524

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
520
ARFVINGEN TILL REDCLYFFE.

Då sade hon, att det var bättre, att de voro onda på henne och kallade henne skvallerbytta, än att de skulle göra hvad de skulle få ångra lifvet igenom; hon bad Eva om förlåtelse och grät så bittert, att Eva hoppades hon skulle ge med sig, hvarpå hon kom raka vägen till mig, mycket förtviflad och icke det minsta stolt öfver sin upptäckt.

Du kan tänka dig, hvilken obehaglig afton vi fingo, och ingen var väl så ledsen som stackars Charlotte, hvilken stängde in sig i sitt rum i sin fasa för att råka någon människa och inbillade sig, att alla skulle sky henne som en förräderska.

Slutet blef, att lord Kilcoran efter många föreställningar fann Eveleen lika fast besluten och därför måste bekväma sig till att rädda henne från skammen att rymma; herr Fielder fick komma tillbaka, och de skola gifta sig här den sjätte december, fast ingen kan begripa hvad de skola lefva på. Kilcorans äro mycket angelägna att skyla öfver saken så mycket som möjligt inför andra och ha öfvertalat oss att stanna öfver bröllopet för familjens skull; ja, stackars lady Kilcoran är verkligen så medtagen och uppskakad, att jag skulle vara rädd att lämna henne just: nu. Hur otrefligt här är på alla sätt kan ingen föreställa sig, och det blir en stor, stor glädje, när vi få resa hem till vårt Hollywell och våra kära Amy och Charlie.

Din innerligt tillgifna mor
L. Edmonstone.»


Amy lyckades så småningom komma fram med saken, och Philip satt att börja med som slagen af blixten, då han fick höra denna nya följd af hans själfgodhet och afvoghet mot Guy. Det såg ut, som om detta