Det är, storthingsmän, 150 år sedan Skottland och England, trötta af sin blodiga strid, beslutade att förenas. Der saknades icke i Skottland ädla hjertan, som harmades öfwer, att deras individualitet, rik på gamla och ärofulla minnen om glansfull rivalitet med England, utplånades. Tron I, att skottarne icke i denna dag wälsigna minnet af de klarsynte och patriotiske förrädare, som sammansmälte deras fädernesland med England för att bilda Storbritannien? Och weten I, huru många innebyggare de twå länderna den tiden hade? 7,000,000, just samma antal, som wi nu hafwe. I storthingsmän, som ären answarige för edert lands öde, sätten en ära uti att draga fördel af Skottlands och Englands exempel! Wåra förhållanden äro föröfrigt icke identiske med deras; wåra äro fördelaktigare. Wi stå i underhandling med swenskarne såsom jemnlikar. Så alldeles orätt hade Fletscher icke, då han anklagade sitt fädernesland för att sälja sig till England. Wår förening skulle wara wärdigare, och följaktligen mera görlig.
Tillåten mig att i edert minne återkalla de wigtigaste punkterna i traktaten mellan Skottland och England.
Storbrittanniens hela befolkning skulle representeras genom ett och samma parlament.
Det förenade rikets undersåter skulle njuta fullkomlig frihet och inbördes handels- och sjöfartsrätt, liksom också ömsesidiga rättigheter i alla andra fall, privilegier och fördelar, af hwilka undersåterne i båda rikena woro i besittning.
Lagar angående den offentliga rätten, politirätten, den civila administrationen, skulle wara desamma för hela det förenade riket, men ingen förändring skulle göras i de lagar, som gälla den privata rätten.
Skottlands rättsafdelningar skulle förblifwa sådana som de woro inrättade, i enlighet med detta rikets lagar och i samma kraft, som före föreningen; de skulle likwäl wara underkastade de förändringar, som sedermera kunde blifwa widtagna af Storbrittanniens parlament.
Derefter komma finansiella bestämmelser, som gåfwo anledning till anklagelsen om sjelfförsäljning, hwilken till en wiss grad war berättigad, men dessa bestämmelser utredde dock de oundgängliga, men sekundära swårigheter, som woro följder af olika tull-, accise- och beskattningssystemer.
