Sida:Berzelius Bref 10.djvu/109

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
107

omdömesförmågan, lärdomen, modet, stadgan, alfvaret, opartiskheten, sanningskärleken. Jag vann i denna pröfning din aktning och ynnest; skulle jag väl förlora den, för det ovänner och afundsmän, lycksökare och hierarker bildat en annan opinion om mig, när jag är på afstånd och kan ej försvara mig? Det är ju då jag skulle räkna på ädla vänner, som redan veta, att allt detta icke ens kan vara sannt.

Vänskap och agtning
C. A. Agardh.


P. S. Några ord borde jag väl lemna till svar [på] de speciella anmärkningar Du ännu i ditt sista bref gjort vid försvaret i mitt förra. De äro icke många, och jag har ej velat inskjuta dem i texten af brefvet.

Du säger, att jag i mitt försvar misstagit mig om Link's mening, då han talar om aufgelöste Erden, emedan han dermed skall menat en förening med en syra, eller ett salt.

Din anmärkning emot mig, som föranledde denna min citation, angick icke hvad jag menat, utan huru jag uttryckt mig. Här är således icke heller fråga om hvad Link menat, utan huru han uttryckt sig; och jag vill visa, att Link uttryckt sig lika så incorrect som jag. Hans ord äro följande: »Er sah, wenn mehrere Salze im Wasser aufgelöst waren, mehr von dem einen als dem anderen aufgenommen. — — — Ueberhaupt hat er den Übergang der Salze und auch der Erdarten in die Pflanze dargethan. Wenn auch ein Übergang der aufgelösten Erden in die Gewächse statt findet, so scheinen sie doch als Nahrungsmittel von keiner grossen Bedeutung zu seyn. Här är uttryckligen fråga endast om uplösning i vatten och jordarter tydligen skilda ifrån salter; han menar således efter orden ingalunda salter dermed; och han omtalar tillika uplösta jordarters insugning af roten, såsom det sker i jorden. Om han skulle uttryckt sig correct, borde han ju, enligt din egen anmärkning, använd emot mig, hafva sagt: alkalier och jord-