säga, att djuren i motsats till växterna icke upptaga någon näring ur luften.
79. Denna »förslagsmening» lyder: »Troligen insupes det af vattnet, dels i luften, dels i jorden».
80. Gustav Schübler (1787—1834), professor i naturalhistoria i Tübingen.
81. Gottfried Reinhold Treviranus d. ä. (1776—1837), professor i matematik och medicin vid gymnasium illustre i Bremen.
82. René Henri Joachim Dutrochet (1776—1847), fransk läkare och växtfysiolog.
83. I sin helhet lyder citatet: »Genom brist på ljus förlorar vexten en stor del af det som skiljer den från djuret, sin gröna färg, sin fasta, trådiga substans, som öfvergår till djurens gulaktiga färg, och deras lösa vattniga konsistens».
84. »Safvan blir starkt flytig 2 gånger om året.»
85. »Vårsafvan … förtätat sig under sommaren».
86. Det åsyftade stället lyder: »Just deruti ligger skillnaden emellan lifvet och kemismen, att den senare i en oafbruten och stadig gång alstrar ouphörligt samma ämne, under det att lifvet förstör det ämne, som det nyss sjelf hade skapat». Frändskapen mellan Agardhs och Hwassers naturåskådning framträder här i all sin tydlighet.
87. William Charles Well (1757—1817), praktiserande läkare i London. Hans här åsyftade avhandling »An essay on dew» utkom år 1814.
88. Satsen lyder i sin helhet: »Vexterne synas egentligen vara beredningsmaschiner för ämnen, som äro vigtiga ej blott för menniskans föda, men för återvinnandet af hennes hälsa».
89. »Till och med varmblodiga djur få i köld en värmegrad nära till 0, i synnerhet sådana som om vintren ligga i dvala.»
10—24454. Berzelius.
