88
S. 182 står i noten et »isynnerhet», som Du icke kan försvara.89 Det innebär, at et varmblodigt djur, som icke fallit i vinterdvala, skulle kunna så afkylas, at dess inre temperatur kommer nära utan at lifvet uphörde, hvilket är stridigt mot resultatet af alla i denna väg anställda försök.
S. 283 r. 1 nämner Du, at genus Betula fördrager ända til —50° köld. Efter ingen af thermometerscalornes indelningar har man ännu observerat en så låg temperatur i atmosferen. Då man på goda grunder antager temperaturen i spatium til —50,5°, så är det också klart, at —50° icke kan inträffa i vår jords atmosfer90, i hvilken de kalla delarne ouphörligt utblandas med de varmare.
S. 187. r. 5—6 ville jag fråga, om icke detta är at ganska oträngdt kacka i sit eget bo.91
S. 189—90. Sedan Du berättat den orimliga sagan hos de gamle om en vext och gissningarna om hvilken af nu kända vexter det varit, tillägger Du: »men jag skulle snarare tro den vara Veratrum». Ditt behof at ändra och förbättra går då äfven til sagorna. Jag skulle väl önska veta, hvad Du tror at draken, som St. Göran slog, var för et djur.
S. 193 begår Du et lärdomsskryt, onödigt på stället och så mycket menligare för dess författare, som anförandet är origtigt. »Den långt före Galvani genom observation på grodorne af Duvernay 1700 uptäckte muskelelectriciteten eller galvanismen.» Säg mig uprigtigt, hvad har denna upgift om rätta uptäckaren här at göra? At muskler ryckas af electriciteten, har varit lika länge bekannt som electriska gnistan från en conductör. At de ryckas genom vidröring af metall på en nyligen död updissequerad grodas nerv, finner du omtaladt redan i Casper Bartholini92 Epistola de nervorum usu in motu musculorum, införd i Oligeri Jacobæi: de Ranis observationes, tryckt i Paris 1682. Om nu Bartholinus eller Duvernay hade uptäckt galvanismen före Galvani, så hade den ju för honom varit känd. Men at göra en observation, som
