servoirer på Nepenthes destillatoria, med så allmänna och nödvändiga som urinafsöndringen hos djuren, är blott en ny bekräftelse på oantagligheten af dina jemförelser.
S. 176 r. 10 står: »Likasom utdunstningen al vatten sker dels i form af ånga, dels af droppar, så äfven utdunstningen af andra ämnen». Detta är et physiskt nonsens. En utdunstning i form af droppar är ju en ren orimlighet; det som har droppform är ju icke afdunstadt. Jag inser nog, at Du, förvillad af idéen om daggen såsom vextens svett, ville säga, att likasom det vatten vexten mister genom perspiration, kan dels derifrån afdunsta, dels stadna på bladen i form af droppar, så etc. Men en författare i vetenskap måste skrifva så, at orden betyda precist hvad han menar. — Fortfara vi ännu en rad, så står der: »Alla luktande delar utdunsta ämnen i ångform, således mest blommor». Men blommor bortgå ju ej i ångform. Du menar ju: alla luktande delar, således förnemligast blomkronor, utdunsta ämnen i ångform?
S. 178 r. 6 står et »egentligen», som Du för ingen tänkare kan försvara.88
S. 179 r. 1 har Du anfört Buffon's origtiga observation af värmen hos grodor. Hvarföre icke heldre välja sednare och rigtigare? Du har ju en hel mängd af dem i min Lärbok, cap. om Djuriska värmen.
S. 181 mot slutet drager Du af dina egna och andras försök den slutsatts, at trädens inre värme är til en del beroende af lifsprocessen. Jag vil dervid anmerka at, så länge hvarken dina eller någon annans försök förmått ådagalägga, at et träd eller en vext af större eller mindre dimension, hållen i en jemn, oföränderlig temperatur, förmått häfva sin egen temperatur et bråk af en grad utöfver den i det omgifvande medium, så har intet försök bevisat, at vexternes allmänna lifsprocess är åtföljd af en merkbar värmeutveckling. Jag anser det såsom et stort fel att af försök sluta til något, som försöken ej utvisa.
