Hoppa till innehållet

Sida:Berzelius Bref 8.djvu/50

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
49

analysen ger redan en gryning, ehuru vi ännu måste hafva flera analyser, innan vi kunna få någon reda härpå. At emellan augit och hornblende kan hända ej är någon sådan skillnad, som cristallographien skulle kunna föranleda, ser ganska sannolikt ut. — Frågan blir, hvad förening som determinerar kristallformen och hvad förändring magnesians närvaro gör i fossilets physiska och geometriska caracterer. Den sist skickade analysen ger til formel . Slutligen torde vi dock komma derhän, at fossilets eg[entliga] beståndsdel är och at är en tilfällig inblanning, som kan vara der eller dän utan at förändra kristallen, med et ord, smått efter hand skola vi få reda derpå.

Jag har icke eller hört af Munktell och hans filtrerpapper; nog har han med hand och mun lofvat at göra det. — Min sommarsejour blir först med Gahn och Eggertz några veckor på Gripsholm; sedan reser jag med eller utan dem til Canalen och följer dess sträckning för at betrackta så väl de genomgräfda jordhvarfven, som de genomsprängda bergen. Jag föreställer mig at der nog skal vara något at hemta. Jag skal se til, om jag kan skaffa hem en spritlampa och en thermometer.

Pfaff's försök[1] härleda sig ganska säkert från svafvelsyrad talkjord, som han tagit för et kalisalt.

Orthit och pyrorthit ligga bredvid cerin och komma strax efter hornblende på kalk. — Flusspats[yradt] cerium på cer, och flussp[atsyrad] yttr[ia] och cer på ytterjord. Albit på natron (), Odenit på kali.

Jag har hållit på at analysera kiselhaltig flusspatssyra och flusspatssyrade salter i allmännhet. Kiseljordens sammansättning är beräknad efter John Davy's analys af kiselh[altig] flusspatssyra; döm om min bestörtning, då jag fann at denne är falsk. Men lyckligtvis hade felen compenserat hvarandra, och den til grund för min[eral]systemet laggda beräkningen

  1. [ 90 ]Chr. H. Pfaff, Hornblende und Kaligehalt desselben. Schweigg. Journ. 18, 1816, s. 73—76.
4 — 21286. Berzelius.