en dag i svag saltsyra innan rifningen, vore så mycket bättre. Jag har nu åter kommit mig til at laborera, hvilket jag icke gorde på de första 14 dagarna eller 3 veckor, sedan jag kom hem. Jag har företagit analys af pyrophysalithen, hvilken i slammadt pulver lätt decomponerades af 4 gånger sin vigt bas[iskt] kols[yradt] kali. Jag utlakade brända massan med kokande vatten. Den återstående i vatten olösta delen löste sig klar i salpetersyra; så at ingen atom odecomponeradt fanns quar. Ur den alkaliska solutionen ämnade jag utfälla flusspatssyran med silfversolution och mättade den derföre med salpetersyra. Silfversolution gaf ingen fällning, hvarken i denna eller i den solution, som jag fått af jordarterna i salpetersyra. Detta gorde min förundran, men då jag kom at närmare tänka efter, så fann jag i Gay-Lussac's och Thenard's afhandling om flusspatssyran115 at det kiselfria flussp[ats]syrade silfret är et lättlöst, deliquescerande salt. Jag hade således bra dumt smetat bort mina solutioner med silfver, hvilket jag väl utfällt med salmiak, men alla dessa nya filtreringar gifva mig just intet stort förtroende til det resultat jag kan få. — Nu har jag fällt flussp[ats-]syran med salpetersyradt bly och har således ändå fått et sätt at determinera syrans quantitet. Jag har ännu ej hunnit längre. Med tennmalmen är jag också sysselsatt. Jag hade så mycket deraf, at jag ur et stycke feck 3,333 gr. slammadt tennpulver, hvilket med torrt caust[ikt] kali fullt decomponerades bara öfver spritlampan. Dock har jag fått platina med, som jag får svårt at bli af med. — Med röda saltet håller jag också på. Det blir minsann rätt curiöst, när jag får rätt på det. Jag glömde mina anteckningar efter de förra försöken i Fahlun; om Herr Assessoren får rätt på dem, så var god och skicka mig dem, ty jag minnes icke det mindsta af de ziffror jag då feck. — Är Hr Assessoren mycket god, så får jag ändå två saker til, nämligen 1o litet slammad wolfram, omkring 5 à 6 grammer af någorlunda ren sort och från et kändt ställe. Nog har jag wolfram sjelf, men utan locus, så at en analys derpå vore et förspilldt arbete. 2o Litet gemen flusspat, det
