Sida:Berzelius Bref 9.djvu/109

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
107

men sen sinnet lagt sig, skal han få höra af nödvändigheten at bevisa hvad han säger. Också Thomson, i all sin dumhet, har i artikeln Chorides af sin Daltonian Theory119 vederlagt mig, men på et mycket compendieusare sätt, ty han säger: »B's arguments are all founded upon slender analogies, and are not at all hostile to S[ir] H[umphry] Davy's ideas». — Sådana karlar skal man ha at disputera med!

Jag har nu också fått läsa Hausmann's recension af mit försök öfver et rent vettensk[apligt] mineral-systeme.120 Den är kostelig. Efter mycket tyskt beröm för författaren följer en ganska väl gord exposition af ideerna i brochuren. Hausman yttrar der i början: »Det nit, som eldar förf., tillät honom icke at afbida bekräftelsen af de chemiska proportionemas rigtighet, innan han gorde et försök at använda dem i mineralogien». Detta vil så mycket säga som at förf. har råkat at förgå sig i sit nit; ty efter expositionen följer Hausmann's eget omdöme, som låter så här: »Principen för mineralogien kan aldrig blifva chemisk, den måste vara naturhistorisk. B:s försök är ej allenast omineralogiskt, utan det är i högsta grad onaturligt.» Såsom bevis på det löjliga i min classification upräknar han at graphit, gedigen tellur och chrysolith föras af mig på samma ordning. (Hr Assessoren torde minnas den förerinran jag gorde i pamphletten, at jag för at samla tilräcldiga exempel införde fossilier, som jag, ifall jag skrifvit et systeme, hade flyttat på andra familier.) Vidare visar han, huru litet bevandrad jag är i mineralogien, emedan jag af två varieteter Eisenkiesel gort tvenne species (se sid. 54 sp. 1, 2), då hvarje mineralog tydligt inser origtigheten deraf. — Herr Assessoren har ju sett Hedenberg's mineral från Mormorsgrufvan vid Tunaberg121; kan det väl sägas vara en varietet af t. ex. Eisenkiesel från Långbanshyttan o. d. — Slutligen tillägger Hausmann i sit hjertas hela enfald at oagtadt electrochem[iska] theorien och de chem[iska] proportionerna måste hafva et väsentligt inflytande på mineralogien, »so ist es jedoch unsere feste Ûberzeugung dass die Anwendung der el[ectro]chem[ischen] Theorie und der Er-