men sen sinnet lagt sig, skal han få höra af nödvändigheten at bevisa hvad han säger. Också Thomson, i all sin dumhet, har i artikeln Chorides af sin Daltonian Theory119 vederlagt mig, men på et mycket compendieusare sätt, ty han säger: »B's arguments are all founded upon slender analogies, and are not at all hostile to S[ir] H[umphry] Davy's ideas». — Sådana karlar skal man ha at disputera med!
Jag har nu också fått läsa Hausmann's recension af mit försök öfver et rent vettensk[apligt] mineral-systeme.120 Den är kostelig. Efter mycket tyskt beröm för författaren följer en ganska väl gord exposition af ideerna i brochuren. Hausman yttrar der i början: »Det nit, som eldar förf., tillät honom icke at afbida bekräftelsen af de chemiska proportionemas rigtighet, innan han gorde et försök at använda dem i mineralogien». Detta vil så mycket säga som at förf. har råkat at förgå sig i sit nit; ty efter expositionen följer Hausmann's eget omdöme, som låter så här: »Principen för mineralogien kan aldrig blifva chemisk, den måste vara naturhistorisk. B:s försök är ej allenast omineralogiskt, utan det är i högsta grad onaturligt.» Såsom bevis på det löjliga i min classification upräknar han at graphit, gedigen tellur och chrysolith föras af mig på samma ordning. (Hr Assessoren torde minnas den förerinran jag gorde i pamphletten, at jag för at samla tilräcldiga exempel införde fossilier, som jag, ifall jag skrifvit et systeme, hade flyttat på andra familier.) Vidare visar han, huru litet bevandrad jag är i mineralogien, emedan jag af två varieteter Eisenkiesel gort tvenne species (se sid. 54 sp. 1, 2), då hvarje mineralog tydligt inser origtigheten deraf. — Herr Assessoren har ju sett Hedenberg's mineral från Mormorsgrufvan vid Tunaberg121; kan det väl sägas vara en varietet af t. ex. Eisenkiesel från Långbanshyttan o. d. — Slutligen tillägger Hausmann i sit hjertas hela enfald at oagtadt electrochem[iska] theorien och de chem[iska] proportionerna måste hafva et väsentligt inflytande på mineralogien, »so ist es jedoch unsere feste Ûberzeugung dass die Anwendung der el[ectro]chem[ischen] Theorie und der Er-