Den slammade tennmalm, som jag förut fått, har ända sedan då hållit mig i arbete och håller mig ännu. Det är en bra svår analys, emedan tennet släpar sig med i alla solutioner och i alla fällningar.
Den innehåller omkring 10 p. c. tantaloxid; resten är tenn, jern, mangan och kalk, som jag nu har så der temmeligen åtskiljda och får förmodligen väga i morgon.
Jag skal sen analysera den, som ger ljust pulver. Den tantalit, om hvars analys jag sist skref, gaf mig 7 procents öfverskott. Gud vet hvarifrån det kom. Den höll också både mangan och kalk. Den hade den egenheten at ge rödt pulver och hade grav. spec. 7,9. Om icke kalken varit med, skulle jag hafva trott at den innehållit metallerna ej oxiderade.
Nu håller jag på med en annan finsk tantalit, hvilken synes mig vara aldeles identisk med Finbo-tantaliten, den nemligen, som jag först analyserade.
Om Herrarna icke nu snart göra om reductionsprofven på tantaloxiden, så blir jag i sanning stående, ty jag kan ej räkna mina analyser. Jag anhåller derföre at Hr Assessoren täckes lägga kapson på Eggertz och köra honom til äsian med det första.
Jag tackar för försöken med det problematiska ur wolframen; min mening var egentligen at Hr Assessoren skulle kosta på sig en bit mer af detta fossil och efter beskrifningen educera en ny portion deraf, tilräcklig at få full reda derpå. Det förefaller mig altid, som vore det syra föreställande ämnet wolframsyra, men at en smitta af kiseljord, tenn eller dylikt hindrade det at ge blå färg åt glas.
Jag har fått et exemplar af Förs[ök] om mineralogien, tryckt på engelska124, men innehållande flera temmeligen betydliga öfversättningsfeL Det är öfversatt af en Black, som jag ej känner, och försedt med et företal af Thomson.
Hisinger skrifver och proponerar at ge ut et nytt häfte af Afh[andlingar] i fys[ik] etc., hvartil han bett mig skaffa compagnoner. Har Hr Assessoren lust at vara en, så blir nog Eggertz en; jag har med Emanuel Rothoff, som nu
