118
59. Berzelius till Gahn.
Jag tackar ödmjukast för brefvet med Hochschild med wolframen uti; jag beklagar at magen och hälsan ej vilja stå bocken, men jag hoppas, at sedan solståndet är öfver och en jemnare väderlek inträffar, så torde väl Herr Assessoren til trotts af sin öfvertygelse finna sig bättre.
Hvad wolframen beträffar, så tror jag väl icke at jag kommer at göra något analytiskt försök, emedan jag förut fått två lika och goda resultat, och det ej behöfdes för mig at veta mer, än hvad omständighet som kunde förtaga färgen af wolframsyran, hvilket Hr Assessoren nu haft den godheten at uplysa och hvilket jag dessutom fått lära vid yttrotantalens analys, der en ganska betydlig halt af wolframs[yrad] jernoxid, ända til 10 p. c. af stenens vigt, ej gorde saffransfärg i sal microcosmicus129, då deremot Broddbo-tantalit med långt mindre halt af wolfram tingerar så starkt. — Jag har på morgonstunden lagat mig til en analys på Dalkarlsbergs tungsten; och i et litet förkänningsprof tyckte jag mig finna at denna art är ganska ren; jag behandlade den med conc. salpetersyra och afrökte til nära torrhet, edulcorerade med alkohol (emedan vatten löser svagt den förening af ♦ och ♦, som dervid bildas) och löste sedan den gula syran i ammoniak, hvarvid den uptogs utan lemning. Denna lösning har jag sedan ej närmare undersökt, men jag är säker at den ej kan innehålla hvarken mangan eller jern samt at den wolframsyra, som derur fås genom evaporation til torrhet och glödgning, skal i reductionseld ge blått glas med sal microcosmicus. Jag skal lemna vidare underrättelse derom, när jag hinner göra något deråt, kanske til nästa post.
Härhos åtföljer litet wolframsyra, så mycket som Emanuel Rothoff lemnade af hvad jag fått ur analyserna. Den bör vara ren, emedan den varit uplöst i hydroth[yon] ammoniak och blifvit derur fälld med ♦; men den har stått på en skärfvel i fönstret, och det vore möjligt at jag vid något
