Sida:Berzelius Bref 9.djvu/128

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

126

(som ej håller klseljord) uplöstes; den kiseljord och lerjord, som kunde vara löst den, utfälldes med kolsyrad ammoniak. Ur silade liquidum, som blifvit mättadt med saltsyra och efter kolsyrans afdunstning mättadt med caustik ammoniak, fälldes flusspats[yrad] kalk med tilsats af salts[yrad] kalk. Den i vatten olösliga jorden löstes i saltsyra utan lemning och skildes efter gelatinering på vanligt sätt i lerjord och kiseljord. På detta sätt har jag af dessa tre topazer fått 58 p. c. lerjord, 34 p. c. kiseljord och 7,1 p. c. flusspatssyra. De svara således alla mot formeln : d. ä. de bestå af 1 partikel subfluat af lerjord förenad med 3 p[artiklar] lerjordssilicat. — Pycniten från Altenberg är nu under operation. I första analysen gaf den 8 p. c. fl[usspats]syra, 37,75 kiseljord samt 52 p. c. lerjord; men som en förlust af 2,25 p. c., som bör kunna undvikas, inträffat, så har jag gort om den; detta är ej än slut. I alla fall svara talen jag fått emot formeln: . Det är: tag bort den ena partikeln lerjord ur fluatet i topazen, så bildas pycnit af 1 p. lerjordsfluat och 3 p. lerj[ords]silicat. I kraft af detta bör pycniten slå blåsor mer än topazen. Det gör han ock på et kraftigt sätt, så at om någon sten skulle heta pyrophysalith138, så vore det visst den. Derför tycker jag at vi lägger bort det namnet och säga i stället Finbo-topaz, oklar topaz o. d.

Under det jag då och då öfvat mig i den vackra undervisning jag förleden sommar feck i konsten at hantera blåsröret, har jag kommit at blåsa på en manganbit, som jag feck af Hr Assessoren under påskrift at vara från Långbanshyttan och hålla arsenik. Jag har gort några preliminärförsök derpå. Den är et nytt species mangankisel, som ej annat än händelsevis håller arsenik. Den förglimmar från blåsröret något likt gadoliniten, ehuru oändligt svagare. Löses ej af salpetersyra, men väl af saltsyra med utveckling af syrs[att] saltsyra och lemnar kiseljord. Den är således silicat af manganoxid, ej af oxidul, såsom de två andra som vi hafva. Det vore nog intressant, om Hr Assessoren gaf mig en litet precisare