Hoppa till innehållet

Sida:Berzelius Bref 9.djvu/39

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Korrekturläsningen av denna sida är påbörjad men inte fullständig. Se kommentarer i historiken och på diskussionssidan

38

kedjan syrsätter sig til ammoniak? Hvad detta vore för en skön sak.

Nästa måndag skal jag komma utförligare.

Berzelius.

P. S. Jag måste berätta något om ♦ försöket: +tråden ger i första ögonblicket ensam gas. Afbrytes ledningen, så uphör detta, och qvicksilfret ger från hela sin yta gas. Ar detta en metall, som, sedan el[ektriska] delningen uphör, syrsättes til ♦? Småningom bildas under en långsam gasutveckling en konisk amalgam, som flyter på det öfriga qvicksilfret och slutligen höjer sig til plusnålen. Den faller icke tilsamman, då försöket afbrytes, men gasutvecklingen fortfar. Är detta en metallamalgama? Detta försök bör icke misslyckas i Tit. stapel. Jag anhåller at Herr Assessoren gör det efter och, ifall förmodan vore grundad, ger oss någon hjelp vid undersökningen af denna kropp, som synes så svår at få rätt på, då hon hinner förbrännas, innan man får den ut. — Ack om de 30 mil, som skilja oss åt, endast vore 30 alnar!

P. S. Tusend tacksägelser för 3-dalerstycket.


11. Berzelius till Gahn.

Stockhm d. 9 maj 1808.

AB är en skål, som står på —polen af en plåtstappel, f en qvicksilfverperla stor som en ärt, hvarmed är förenad en ståltråd cde, som äfven är i förening med —polen af stappeln. Skålen är fylld med caust. ♦, så att [den] står öfver perlan: ifrån + polen ledes en platinatråd gg, som på ⅛ tum råkar ☿t. Om 20 minuter efter sedan stappeln är satt i verksamhet, ökas ☿ till 6 gånger sin volume, flyter icke mera och utskjuter mot platinaspetsen vegetationer af en metal, som består af qväfve och väte och hvars förbränlighet skall förvåna.