astronomiska observationer, biträdd af en syster, som vi icke fingo se, men som ännu fortfar att hjälpa honom. Herschel är född tysk, var i sin ungdom klarinettblåsare vid preussiska lifgardet i Berlin, kom sedan till England, där han för sina musikaliska talanger blef organist i Bristol. Här roade han sig med att slipa glas och göra tuber, tuberna förde hans uppmärksamhet mot himmelen, och den tyska outtröttliga fliten kom honom snart att upptäcka Uranus, hvilken likväl allra först märktes af hans syster. Detta väckte konungens uppmärksamhet på honom, han kallades från Bristol till Slough, ett litet ställe en knapp svensk fjärdingsväg från Windsor; konungen gaf honom där ett hus, en trädgård och medel att lefva af för att utan bekymmer fortfara i sina forskningar. Herschel är icke så stor mathematicus som mången engelsman, hvilken aldrig ännu kunnat förmås att vaka en natt för astronomien. Därföre hafva denna nations ovanligt afundsjuka lärda ej sällan sökt trösta sig öfver hans öfverlägsna reputation, därigenom att de tadlat hans matematiska underbyggnad. För några år sedan gjorde Herschel några högst märkvärdiga försök öfver ljusets natur, genom hvilka han viste, att solen gaf värmande strålar, som brytas olika mot de lysande. För denna upptäckt anfölls han af professor Leslie, som formligt bad honom att såsom skomakare blifva kvar vid lästen. Herschel fördrog smäleken, tiden har småningom öfvertygat äfven Leslie, att Herschel hade rätt, och Leslies smädelse hvilar på honom själf.69
Vi besågo sedan Windsor Castle, det är slottet, där konungen nu bor. Den som har sett kungliga rum på ett ställe, har nästan sett dem på alla. Jag söker således icke däraf göra någon beskrifhing. I den stora salong, där strumpebandsordensriddarne dinera med konungen på ordens högtidsdag, mötte vi tvenne egenheter. På en liten läktare stod en orgel af mahogny med ett porträtt på framsidan. Det var Händels orgel och Händels porträtt. Under orgeln låg på en page en trefärgad fana,
