Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/141

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
126
RESAN TILL ENGLAND 1818.

tämmeligt dyr; om jag ej minns orätt, kostade den omkring ett halft pund sterling. Mannen talade för öfrigt nu ganska förnuftigt och syntes icke missnöjd med sin ställning. — Bland dessa fångar sågo vi äfven Davis, som nyligen sköt på lord Palmerston.83

På kvinnosidan väcktes vår uppmärksamhet i första rummet af förestånderskan, en välklädd dam af ett behagligt utseende och som syntes vara emellan 30 och 40 år, och i det andra af pigorna, som höllo vakt t rummen; de voro med få undantag unga, vackra och väl klädda och syntes icke på något sätt missnöjda att passera sin dag instängda hvar i sitt rum på vakt. Villkoren äro icke heller lockande, ty de hafva utom kost och rum ej mer än 20 pund sterling om året, hvilket i England ej är någon så ovanlig lön.

Dårarne få vara ute, om de vilja, hela dagen. De hafva därtill en rymlig, inom murar instängd och med den vanliga engelska gräsbädden öfverdragen gård att vandra på. Där finnas inga träd eller växter, ty på dem skulle de snart göra slut, utan endast några väggfasta, murade bänkar med tak öfver, och äfven dessa finnas icke på karlsidan för att undvika all möjlig utväg för en rasande att kunna beväpna sig med något skadeinstrument.

Äfven på kvinnosidan var en särskild flygel för förbrytare. Bland dessa visade man oss en fru Nicholson, som sökt mörda konungen.84 Det var en stor, tjock käring med en högst ilsken uppsyn. Hon fixerade oss en i sänder och följde med ögonen, hvart den fixerade tog vägen, men kunde ej bringas att säga ett ord. På kvinnosidan bland de galna kan jag säga, att vi hafva sett djäfvulen lifs lefvande, sådan han afmålas på kopparsticken i alla gamla bönböcker. Det var en gammal krokryggig, rasande negrinna, som hade alldeles utmagrade, becksvarta armar och långa, smala händer. Hon satt på en egen hög stol, ur hvilken hon förmodligen icke kunde komma, gestikulerande med de ofantliga armarna, och skrek och skrattade,