Därifrån fördes vi in i det fysiska kabinettet, där vi funno professoren i fysiken, hr Mollet, sysselsatt att anordna sin lektion för eftermiddagen, hvilken vi begärde bivista. I nedre delen af detta hus omslutes en fyrkantig, ganska rymlig gårdsplan, omgifven af en portik och på två sidor skuggad af en dubbel rad af låga lönnträd. Den utgör stadens börs. I portiken har man uppställt en stor mängd fornlämningar från romerska tiden, hvilket likväl för det mesta är sarkofager och grafvårdar. Jag skall ej glömma att berätta en K-grafiens motståndare,151 att jag här på en äkta romersk grafvård läst uxori karissimæ.
Värmen var nu nästan odräglig, termometern stod i vårt rum, som var svalare än ute, på + 25°. Middagsmålet ätes här i staden kl. ½ 1. Som detta ej passade oss, läto vi servera oss kl. 4 och skyndade sedan till Mollets fysiska lektion. Auditorium var snyggt, bänkarna klädda med rödt bomullssammet och de främre besatta med fruntimmer. Vi besannade här åter en anmärkning, som vi förut gjort, att vackra fruntimmer aldrig hafva tid att sysselsätta sig med så allvarsamma saker som fysiken. Mollets lektion gafs med mycken tydlighet och afpassad efter hans åhörares fattning. Han hade till preparatör en gammal gubbe, som ej orkade befatta sig med stort och som hade skickat sin gumma i stället; hon bar sig icke illa åt. Lektion afhandlade något om åskan; elektricitetens passage genom lufttomt rum visades, därefter upplades en elektrisk stapel, ryckningar frambragtes på en dissekerad groda, och slutligen efter lektionens slut fingo åhörarne traktera sig med galvaniska stötar. Till detta ändamål hade han en inrättning, som jag förut ej känt och som han sade att Volta begagnat sig af, då han i Lyons vetenskapsakademi gaf en öfversikt af sina försök. Den bestod af två galvaniska staplar inneslutna i hvar sitt fodral af järnbleck och i ändan försedda med mässingsknappar, af hvilka den ena var + E och den andra — E. Man tog dessa staplar en i hvardera handen, sedan man förut
