Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/385

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
369
ANMÄRKNINGAR.

25. Af de tvenne bidrag till det dåvarande engelska konungahusets cronique scandaleuse, som Berzelius här, uppenbarligen efter hörsägner, anför, är åtminstone det senare till sina hufvuddrag fullt »historiskt». Processen rörande hertigens af York förhållande till den vackra äfventyrerskan Mary Anne Clarke (f. 1776, d. 1852) och därmed i samband stående oegentligheter i det militära befordringsväsendet ägde rum i början af 1809 och hade, som Berzelius riktigt uppger, till följd, att hertigen måste nedlägga sin befattning såsom commander-in-chief, hvilken han emellertid redan i maj 1811 återfick. Den uppseendeväckande rättegången gaf på sin tid upphof till en hel litteratur, hvars kanhända märkligaste alster är den af mrs Clarke själf författade boken The rival princes.

26. Med den omtalade Marlboroughska forläningen torde afses det i närheten af Oxford belägna Woodstock Manor, sedermera benämndt Blenheim Park, hvilket Marlborough erhöll som belöning för sina talrika segrar, på samma gång parlamentet åt honom anslog en summa af 500,000 pund st. till uppförande af ett palats därsammastädes. —

Det åsyftade Hellefors bruk var ursprungligen en för statens räkning bearbetad silfvermalmsfyndighet med ett kringliggande ganska vidsträckt område af staten tillhörig mark. Då silfververket under Karl XI:s tid började gå med förlust, öfverläts grufdriften af denne konung till ett bolag, som 1731 i sin ordning efterträddes af ett annat. Genom ständig minskning af bolagsmännens antal öfvergick bruket slutligen till en enda person, bergsrådet D. Heijkensköld, och efter dennes död (1824) till hans arfvingar.

27. Med »den sista kometen» afses utan tvifvel 1811 års stora komet, utmärkt därigenom, att kärnan framtill syntes omgifven af en lysande båge, från hvilken den var skild genom ett mörkare mellanrum. Kometen är beskrifven af Herschel i afhandlingen »Observations of a comet with remarks on the construction of its different parts». (Philos. Transactions 1812, s. 115).

28. Herschel utförde sitt försök så, att han placerade mycket känsliga termometrar i hvar och en af Newtons sju färgafdelningar af spektrum. Han iakttog härvid, icke blott att temperaturen i rödt var högre än i alla de öfriga synliga färgerna utan äfven att temperaturmaximum uppnåddes i ultrarödt. Hans skrifter öfver detta ämne publicerades 1800 i

Berzelius, Reseanteckningar.47