Hoppa till innehållet

Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/388

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
372
ANMÄRKNINGAR

»kväfvets sammansättning», står i samband med den omständigheten, att Berzelius vid denna tid betraktade kväfvet, icke som ett enkelt grundämne, utan som en högre syrsättningsgrad af en i fritt tillstånd obekant radikal, det s. k. ammonium. Jfr anm. 225.

43. I ett af Berzelii preparatskåp, nu förvaradt i Vetenskapsakademiens Berzeliusmuseum, finnas ännu två stycken metalliskt rhodium, vägande tillsammans 10,2 gram. Att de äro identiska med det här i dagboken omtalade preparatet, är så mycket sannolikare, som de äro åtföljda af Wollastons visitkort. I samma låda finnes äfven ett glasrör innehållande ett rhodiumsalt och försedt med påskrift: 3NaCla4 + 2RCl3, dock utan anteckning om preparatets ursprung. — Wollaston var som bekant rhodiums upptäckare (1804).

44. De här omtalade arbetena äro, närmare angifvet: 1. A dictionary of Chemistry and mineralogy … By A. & C. R. Atkins. Vol. I, II. London 1807. 2. History of the progress and present state of animal chemistry by W. B. Johnson. In three volumes. London 1803. 3. The elements of experimental chemistry by William Henry. Vol. I, II. Sixth ed. London 1810. De af Berzelius inköpta exemplaren förvaras nu på Vetenskapsakademiens bibliotek.

45. Framställningen af drufsocker ur stärkelse genom inverkan af svafvelsyra hade vid denna tid nyss upptäckts af G. S. C. Kirchhoff (1811).

46. Slaget vid Salamanca, där engelsmän och spanjorer under Wellington besegrade fransmännen under Marmont, hade utkämpats redan den 22 juli (1812).

47. Berzelii »Försök till en kemisk nomenklatur» offentliggjordes första gången på franska i Journal de physique, de chimie et d'histoire naturelle, band 73 (1811), under titeln »Essai sur la nomenclature chimique». Först följande år (1812) utkom afhandlingen på svenska och tyska.

48. Året 1812 inleder ett viktigt skede i lysgasens eller, som det då ännu hette, termolampans historia. Man såg nämligen då, i London, lysgasen för första gången använd till gatubelysning. Att Berzelius lifligt skulle intressera sig för den nya uppfinningen, var naturligt. Han har också ägnat