densamma en utförlig beskrifning i anteckningarna från sin andra engelska resa. Se sid. 164.
49. De tidigare af Berzelii afhandlingar om bestämda proportioner voro vid denna tid publicerade på tyska i Gilberts Annalen der Physik och i Schweiggers Journal fur Chemie und Physik. På engelska utkommo de 1813 i Philosophical magazine, utgifvet af den här omtalade Tilloch, och senare (1813—1820) i Thomsons Annals of philosophy.
50. Brefvet till Pontin af den 21 augusti 1812 finnes ännu i behåll (Vetenskapsakademiens bibliotek) och är af särskildt intresse på grund af de — delvis ganska drastiska — uttalanden det innehåller rörande såväl Berzelii egen som hans engelska kollegers ställning till den vid denna tidpunkt blomstrande tyska naturfilosofien.
51. Edmund Davy blef redan följande år (1813) professor i kemi vid Royal Cork Institution och efterträdde senare W. Higgins i samma egenskap vid Royal Dublin Society. Hans vetenskapliga produktion nådde emellertid aldrig någon synnerlig betydenhet.
51. Genom en vid arbete med knallguld begången oförsiktighet hade Berzelius några år tidigare ådragit sig en temporär nedsättning af synförmågan på högra ögat. Jfr Själfbiogr. s. 51.
53. Vinolja kallades af dåtida kemister den vätska, som vid framställning af eter ur alkohol och svafvelsyra öfverdestillerar mot operationens slut och som enligt senare undersökningar utgör en blandning af flera olika föreningar, företrädesvis svafvelsyredietyleter och kolväten tillhörande etylenserien. Oljbildande gas (gaz oléfiant) är det gamla, af Fourcroy införda namnet på etylen.
54. Théodore de Saussure hade år 1807 i Journal de physique (64, s. 316) offentliggjort analyser af alkohol och eter, enligt hvilka eterns kolhalt uppgår till 59 %, men alkoholens endast till 43 %. Med »Fourcroys förklaring» afses utan tvifvel den uppfattning af eterbildningen, som år 1797 uttalades af Fourcroy och Vauquelin i deras gemensamma afhandling: »De l'action de l'acide sulfurique sur l'alcool et de la formation de 1'éther» (Annales de chimie 23, s. 203).
