Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/417

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
401
ANMÄRKNINGAR.

199. Handbuch der Mineralogie von Dr G. H. Schubert, Nürnberg 1816.

200. Under trettioåriga kriget belägrades Freiberg tvenne gånger af svenska trupper: 1639 under Banér och 1643 under Torstensson; båda gångerna utan resultat

201. I Vetenskapsakademiens Berzelianska brefsamling finnas af Pfaffs hand tvenne bref äldre än 1819: det ena dateradt 315 1813, det andra 286 1814.

202. Det arbete af Hisinger, som här åsyftas, är »Samlingar till en mineralogisk geografi öfver Sverige», Stockholm 1808. H. använder här uppenbarligen termen granit för den bergart, som af senare och nutida geologer kallas gneis. Så läses t. ex. i redogörelsen för Kinnekulles lagrade bergarter: »Röd granit är basis för desse hvarf. Den visar sig i låga, flata kullar af vågskifrig granit». Vidare talas om »en i tunna och räta lager fördelad granit» o. s. v.

203. Stosshärd: ett numera föråldradt metallurgiskt redskap, bestående af en emellan fyra stolpar i kedjor upphängd vaskbänk, på hvilken godset utbreddes och öfvergöts med vatten. Genom täta stötar med en s. k. hjulstock försattes härden i skakande rörelse, hvarigenom det lättare godset så småningom afskildes från det tyngre.

204. Det förmenta nya grundämne, för hvilket Lampadius föreslog namnet wodanium, befanns sedermera enligt Stromeyers undersökning utgöras af oren nickel.

205. Jfr anm. 129. — Den här omtalade direktor Kühn var en på sitt område särdeles framstående man. Efter att i sin ungdom hafva såsom löjtnant deltagit i Tysklands frihetskamp mot Frankrike 1813 och 1814, hvarunder han sårades vid Courtray, lämnade han sistnämnda år arméen för att ägna sig åt industrien. Redan år 1817 trädde han i spetsen för k. sachsiska porslinsmanufakturen i Meissen och bibehöll sedermera ledningen af denna fabrik ända till sin vid 82 års ålder timade död. Hans namn är knutet vid åtskilliga förbättringar inom porslinsindustrien, bland hvilka må framhållas uppfinningen af glansguld samt senare af de s. k. lustre- och skillerfärgerna (enskildt meddelande från geheimerådet E. v. Meyer i Dresden).


Berzelius, Reseanteckningar.51