vattendrag utgör mestadels vestra gränsen, ett mindre går ut i Tibleviken af Görväln. Landet är temligen slätt, dock med små bergkullar, särdeles vid stränderna af Mälaren, och på den s. k. Stäkes-ön numera en halfö, mellan sundet och den mestadels igenvallade Ryssgrafven; norr ut finnes någon skog. Jordmånen är dels lerjord, dels svartmylla och sand. Åkerbruk är hufvudnäringen, men derjemte idkas något skogsbruk samt fiske, och skjutsning vid Tible. Hemmantalet är 39 1⁄2 oförmedlade, 30 1⁄8 förmedlade, hvaraf 9 1⁄2 äro af skatte, 4 5⁄8 af krono, 16 af frälse natur, de flesta utgörande eller lydande under större säterier. Folkmängden år 1840 var 475 på 109 hushåll, år 1847 enligt mantalslängden 485. — Landsvägen till Stockholm går från Stäkessund öfver ön och genom hela socknens bredd, åt vestnordvest, förbi kyrkan och den nära derintill liggande Tibble gästgifvaregård och tingställe, 3 mil nordvest från Stockholm, nära 6 mil söder från Upsala; mindre vägar gå inåt socknen, särdeles åt söder. Landsvägen har i sednaste tider här och der blifvit omlagd, för att undvika backar eller minska deras höjd, såsom vid Dalkarlsbacken nära Ryssgrafven. Vid Stäket går stora segelleden till Upsala fram genom en i detta sekel, på bekostnad af egaren till Stäkesholm, bygd vindbro.
Ness juxta Almarnastek omtalas 1310, och kallas i en annan handling några år sednare Næs i provincia Brohundæri af Attundia och erkestiftet. Numera är det annex till Vestra Ryds pastorat, hvars kaplan här bor. Kaplanernes namn äro kända från 1593. Kyrkan beskrifves år 1829 såsom gammal, bygd af gråsten, utan torn, nyligen iståndsatt invändigt, temligen rymlig och ljus, samt försedd med en altartafla i oljefärg, ansedd för ett godt arbete. Af fornminnen omtalas en runsten vid Stäket; en annan skall ha funnits vid Dalkarlsbacken, en tredje vid Asker i söder. Om Ryssgrafven går en sägen, att den skall i uråldriga tider blifvit gräfd af en främmande konung, som kommit in i sjön ofvanför, i afsigt att härja
