Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/112

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

108

Finstaholm. — Wärsta, s. v. inåt landet, 1 m. frälse, med 2 m. frälse tillhörande, har åtminstone i sednaste tider haft, och hade 1849 samma egare som Nyborg. — Rölunda, v., 8 m. krono säteri ladugård under Arnö öfversteboställe i Öfver-Gran. — Prestgården, vid kyrkan, 1 m., jemte 14 m. i Nederhassla; Häggeby gård, med flera lägenheter i kyrkobyn. — Under Sjö i Holm lyda här 6 {12 m.; under Skokloster 58 m. — Rødhalund och andra gårdar nämnas 1316 och 17.

8. Sko socken, nordligast av hela häradet, mellan Häggeby i söder, Skofjärden i öster till Stafsund, Ekoln i norr till Arnehufvud, Oxen och Gåran i vester, upptager 0,216 qv. mil land. Deraf är södra delen något bergländig och skogig med kärr, den vestra sandig utefter kusten, der samma sandås stryker fram, som i Häggeby; den mellersta delen är jemnast, den norra mot Ekoln åter något bergländig; blott små vattendrag finnas, numera nästan uttorkade. Jordmånen är dels lera, dels sand eller mojord. Näringar äro öfverhufvud desamma som i Häggeby; folket, nästan uteslutande lydande under Skoklosters gård, har goda vilkor, bergar sig väl, är bland de mest välkända i länet, och bevarar ännu någon hågkomst af forntida minnen och seder. Hemmantalet är 40 18 oförm., 19 18 förm. hvaraf 1 krono, 18 18 frälse. Folkmängden år 1840 var 473, på 90 hushåll, år 1847: 456. — En väg från Häggeby följer vestra kusten på något afstånd, vänder sig slutligen åt öster, och går genom bästa bygden till Skokloster slott och kyrka, belägna vid östra stranden och segelleden till Upsala, o. 2 mil från denna stad.

Skobohæred kallas trakten år 1308, och Skogbolandet är ett ännu ej aflagt namn. Monasterium Sko räknas 1314 till Habohundæri; både kloster och dertill hörande kyrka funnos kanske ett sekel tidigare. Kyrkoherdar nämnas från 1432; socknen utgör nu ett patronelt pastorat af 3:dje klassen, hvartill Skoklosters herrgårds egare har kallelserätt. — Äldsta kyrkan, bygd enligt sägen af en Bure vid christendomens första tid i Sverige, skall ha legat vid nuvarande prestgården, och ruiner visas der ännu. Äfven klostret skall först ha varit anlagt på