Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/116

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

112

1 frälse. Folkmängden var på förra stället år 1840: 990, på 203 hushåll, år 1847: 1098; på sednare stället år 1840: 265 på 30 hushåll, år 1847: 267. — Landsvägen från Stockholm går norrut utefter sandåsen, förbi nämda gästgifvaregård; belägen 5 mil från hufvudstaden, och den i närheten liggande Ytter-Grans kyrka, och vidare i samma rigtning till moderkyrkan, belägen 12 mil längre i norr, der vägen vänder sig åt vester, öfver Ekolsunds bro till Husbysjutolfts socken. Nära sistnämda kyrka utgår en väg åt nordost, öfver Warpsund till Häggeby, längre bort en annan åt norr till Hjelsta. Vid först anförda vägskäl är å landsvägen en stor backe med mycken skicklighet betydligt sänkt.

Gren cum annexa förekommer 1314 bland kyrkor i Habohundæri; samtidigt Yfragren och Ytragren hvar för sig 1316, och ännu tidigare, 1292, Superior Garn och Yttrogarn. Kyrkoherdar äro kända från 1200-talets slut; kaplaner från 1593. Pastoratet är regalt af 2:dra klassen; från 1777 till 1787 innehades det såsom præbende af domprosten Låstborn, och derpå till 1799 af prof. Christiernin. Moderkyrkan är gammal, bygd af gråsten, och har ett nyligen ombygdt, prydligt torn; Ytter-Gran kyrka är ock af hög ålder, och af samma ämne bygd, samt försedd med torn, men till en del reparerad efter en år 1723 undergången eldsvåda. — Af fornminnen nämnas runstenar i mellersta nejden från söder till norr, och en särdeles stor vid Warpsund; äfvensom en stensättning vid Wi, vid gränsen mellan socknarne; nära Arnö förekomma Ryssudden och Ryssviken, hvilka namn enligt sägnen skola datera sig från Esternes härjningståg i Mälaren.

Gårdar: I Ytter-Gran, ingen af betydenhet; kaplanen besitter 38 mantal krono i kyrkobyn, som för öfrigt innehåller gästgifvaregård, och andra lägenheter. — I Öfver-Gran; Wi, sydligast, 1 58 m. berustadt säteri, tillhörde 1849, jemte 12 m. och qvarn, en fru Bergstedt. — Prestgården, vid kyrkan, 1 m. krono. — Cathrinedal, egentligen Skämma, vid Arnöfjärden, 1 m. berustadt säteri, 12 m. frälse, har

1772