Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/140

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

136

qv. mil land. Ett vattendrag, som går till sistnämda vik, utgör mestadels nordöstra gränsen, ett mindre utfaller i den förr omtalade å, som till sitt utlopp i Hjelstaviken bildar sydlig gräns. Vid dessa vattendrag är landet något sankt; i allmänhet är det en skoglös slätt, med enstaka kullar. Rådande jordmån är lera, här och der svartmylla; åkerbruk är förnämsta näringen. Hemmantalet är 43 12 oförm., 28 58 förm., hvaraf 14 38 skatte, 1 12 krono, 12 34 frälse. Folkmängden år 1840 var 601 på 104 hushåll, år 1848; 600. — Landsvägen mellan Stockholm och Sala går här från sydost till vestnordvest, förbi kyrkan, och den 14 mil vestligare liggande Tunalunds gästgifvaregård, tillika häradets tingställe från fordna tider, beläget 6 12 mil från Stockholm, 3 14 från Upsala. Mindre vägar gå åt nordvest till Girista, åt söder till Husbysjutolft.

Hiælesta förekommer år 1314, såsom hörande till provincia Laghund af Fiædhrundia, och synes ännu 1470 hafva haft egen Curatus; det är nu annex till Fittja pastorat; kaplanslängden går tillbaka till 1593, Kyrkan är af okänd ålder. Af minnen från gamla tider omtalas runstenar vid kyrkan, samt vid Bälsunda, och några andra gårdar i sydost och öster.

Gårdar: Bälsunda, 2 mantal frälse, lyder, jemte 8 m., under Ekolsund i Husby Sjutolfts socken. — Tunalunds gästgifvaregård, 38 m. frälse af Tuna by, i allt 8 mantal. — Kaplansbol, 38 m.

33. Fittja socken, mellan Hjelsta i sydvest, Girista i vester, Låstaviken i norr, Holm i nordost och Kulla i söder, mellan hvilka två sistnämda socknar den äfven når Arnöviken i sydost, omfattar 0,116 qv. mil land. Tvenne små vattendrag gå till hvar sin af nämda vikar, vid gränserna till Hjelsta och Holm. Landet är i allmänhet en skoglös slätt, med spridda bergkullar eller backar, de betydligaste åt öster. Jordmånen är dels lera, dels svartmylla, ej utan blandning med sand; åkerbruk är hufvudnäringen. Hemmantalet är 25 14 oförm., 22 18 förm., hvaraf 13 78 skatte, 1 14 krono, 7 frälse. Folkmängden år 1840 var 335, på 70 hushåll, år 1848: 325. — Vägar från Kulla,