Hjelsta, och två från Girista mötas i söder; på sidan om en af de sistnämda, långt i norr nära Låstaviken, ligger kyrkan, o. 3 mil från Upsala.
Fitia nämnes 1314 såsom hörande till Laghund; det utgör nu med Hjelsta ett konsistorielt pastorat af 3:dje klassen; kyrkoherdarnes namn äro kända från början af 1500-talet. Kyrkan, af okänd ålder, förvarar flera minnen af slätgten De la Gardies frikostighet. — Några runstenar omtalas såsom befintliga vid gårdar i socknens östra trakt.
Gårdar: Friberg, s.o. vid Arnöviken, 2 1⁄4 mantal berustadt säteri, f. d. krono, torde förekomma 1220 under namnet Vrebagert, såsom tillhörigt Hagby kyrka, har i nyare tider innehafts af slägterna Cruus, 1670, De la Gardie 1685 och till 1760, derpå af Buckau, som 1769 köpte det till skatte, och hvars familj ännu egde det 1825; det tillhörde 1849, jemte 2 3⁄4 m. i denna socken, Almqvist. — Prestgården, vid kyrkan, 1 1⁄4 m. krono. — Hessle, v. vid Låstaviken, 4 m. berustadt säteri med Hälke, synes ha varit en gammal frälsegård, sedermera krono kanske från K. Gustaf I:s tid, kom 1622 genom byte till Wackerbordt, derpå, än genom köp, än genom byte, till slägterna Tott, Brahe, Ribbing, Hermansson o. 1741, Rosén v. Rosenstein, som 1758 köpte det till skatte; egdes 1825 och 1849, jemte 4 1⁄2 m., af Tersmeden.
34. Kulla socken, mellan Hjelsta i sydvest, Fittja i norr, och Arnöviken i öster, den minsta socken i länet, omfattar blott 0,074 qv. mil land; mestadels en skoglös slätt, med spridda bergkullar, å landthöjdens östra sluttning, samt något sankt utefter det vattendrag, som dels utgör gränsen i sydvest, dels slutligen genom sydligaste hörnet utfaller i besagda vik. Rådande jordmån är stark lera, dock här och der sandblandad; åkerbruk är hufvudnäringen. Hemmantalet är 19 7⁄8 oförm., 15 3⁄4 förm., hvaraf 6 skatte, 7⁄8 krono, 8 7⁄8 frälse. Folkmängden år 1840 var 303, på 58 hushåll, år 1848: 393. — En väg från Hjelsta, och två från Fittja mötas vid kyrkan, som ligger åt nordost, o. 3 1/2 mil från Upsala.
