Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/147

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
143

Langathoro förekommer 1314, såsom hörande till Laghund; det utgör nu, med Herkeberga i Trögds härad, ett konsistorielt pastorat af 2:dra klassen. En kyrkoherdes namn är kändt från 1375. Kyrkan är gammal, reparerad 1763 och 1841, och har en ny altartafla af konstvärde. — En runsten finnes i kyrkan, andra i kyrkobyn.

Gårdar: Långtora, 3 mantal frälse säteri, synes ha tillhört biskop Matthiæ, egdes af slägterna Franck och Lagersvärd på 1700-talet, 1825 af Boræus, 1849 af Kant. — Prestgården, 2 m. krono. — Båda ligga vid kyrkan och Långtora by, som dessutom består af 7 mantal, hvaribland gästgifvaregård.

40. Nysätra socken ligger mellan Örsunds-ån och Alstasjön i söder mot Långtora, Biskopskulla och Fröslunda, vidare Gryta i öster, Tibble i nordost och norr, samt Österunda och Thorstuna, båda af Westerås län i vester; den upptager 0,549 qv. mil land, 0,006 vatten, således större yta än någon annan socken i häradet, men är deremot dess sämsta del. Bästa bygden är i söder, temligen jemn, och sank utmed vattnen; längre upp vidtager bergländig mark, sönderdelad af flera smala dalgångar, hvari vattendrag gå i sydostlig rigtning: det största, Lillån, från Bysjön vid vestra gränsen till Alstasjön, tvenne mindre längre i vester, från samma gräns. Östligast ligger en jemnare skogsmark å häradsallmänningen, nästan den enda ännu skogvuxna trakten. Af enskildta höjder, som sticka upp öfver de andra, nämnas Pukberget i nordvest, och Alstahatten i sydost. Jordmånen är dels sandblandad lera, dels mojord; åker- och ängsbruk äro hufvudnäringar. Hemmantalet är 46 1932 oförm., 40 932 förm., hvaraf 7 12 skatte, 7 1732 krono, 25 14 frälse. Folkmängden år 1840 var 852, på 178 hushåll, år l848: 867. — Landsvägen från Upsala till Sala går här fram i vestlig rigtning, genom södra bygden, förbi kyrkan, som ligger 3 14 mil sydvest från Upsala; en mindre väg går härifrån åt norr till Österunda utefter det mellersta af Örsunds-åns tillopp.

Nysætra nämnes 1286, om ej förr, och 1314 såsom hörande till Laghund. Det utgör nu med Österunda ett regalt