Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/156

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

152

utgör nu med Åland ett konsistorielt pastorat af 3:dje klassen; kyrkoherdar äro kända från 1569, kaplaner från 1593. Kyrkan beskrifves 1829 såsom gammal, af gråsten, utan torn, tillökt 1646. — Två runstenar skola finnas i norr om kyrkan.

Gårdar: Prestgården, vid kyrkan, 2 mantal krono; kaplanen besitter 38 m. i Tibble by. — Onsike, n., 1 m. frälse säteri, tillhörde o. 1741 slägten De la Gardie, hörde 1825 och 1849, jemte 2 m. och såg, samt en af Holmbro tvenne qvarnar, till egaren af Sjö i Holms socken. — Wrå, v. nära Lillåns vestliga tillflöde, 4 m. frälse säteri, har o. 1741 tillhört slägten Mannerheim, o. 1755 De la Gardie, 1825 v. Engeström, hvilken familj ännu 1849 innehade det, jemte 1 12 m. — Ribbingebäck eller Bred, v. vid, Lillån, 2 12 m. frälse säteri, med qvarn och såg, har på 1700-talet tillhört slägterna Ribbing, Odhelius, Benzelius o. 1740, Cederhjelm o. 1770, sednare Montgomery o. 1825, och egdes 1849, jemte 1 38 m., af gr. Sparres enka. — Under Wik i Balingsta lyda här 3 12 m.

48. Ålands socken, ännu nordligare, mellan Tibble i söder, Järlåsa i nordvest, Jumkil i nordost, Wänge i öster, omfattar 0,355 qv. mil land. Säfva-ån går här mest åt söder, midt igenom landet; i sydost ligger Ålbosjön, med utlopp i Wänge. Landet är, likasom Tibble, temligen jemnt och bördigt i hufvuddalen, för öfrigt mestadels lågbergig skogsmark; jordmånen är dels lera eller svartmylla, dels sand och mojord, näringar desamma som i Tibble. Hemmantalet är 19 12 oförm., 18 38 förm., hvaraf 1 skatte, 17 38 frälse, de flesta under Österby säteri inom socknen. Folkmängden år 1840 var 382 på 86 hushåll, år 1848: 375. — Landsvägen från Upsala till Sala går här åt nordvest, förbi kyrkan, som ligger 1 78 mil från förstnämda stad, och genom Kölfva gästgifvaregård, 38 mil längre åt vester; en mindre väg möter från Tibble.

Ålands eller, som den ock kanske rigtigare heter, Olands socken har fordom varit annex till Järlåsa; kanske att hit få hänföras orden parochia Hulanum vel Jarlasum, i ett bref af 1291; socknen är nu förenad med Tibble till ett pastorat. Kyrkan är gammal, af gråsten, utan torn, reparerad 1800. — Runstenar skola finnas i dess närhet.