Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/157

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
153

Gårdar: Österby, vid kyrkan, 6 38 mantal frälse säteri, har tillhört slägterna Liljeström, Göthe o. 1740, o. a., egdes 1849, jemte flera underlydande mantal, samt qvarn och sågar, det mesta i Westerby, af v. Engeström. — Ålbo, s. o., 12 m. frälse säteri, har tillhört slägterna Liljeström, Fehman o. 1740, egdes 1849 till en del af v. Engeström. — Kölfva gästgifvaregård, 1 m. — Under Wik lyda här 3 12 m., jemte Öfverbo och Rosendals sågar.

49. Järlåsa socken, längst i nordvest af häradet, mellan Åland och Tibble i sydost, Österunda och Hvittinge, båda af Westerås län, i vester, Jumkil i nordost, omfattar 0,802 qv. mil land, 0,044 vatten. Järlåsa- eller Säfva-åns båda hufvudgrenar gå härigenom, den ena i vestlig rigtning genom Arf- och Bred-sjöarne, den andra från norr till söder genom Li-, Möj- och Gris-sjöarne; i den sednares närhet, åt öster, är Ljusmåssen. Längst i norr går ett vattendrag genom Ormlången, Sigfora- och Österfora-sjöarne öster ut till Jumkil. — Järlåsa är häradets största socken, men ock den sämst lottade till jordmån och odling; blott kring vattnen väl bebygd å lerjord och svartmylla, annars mestadels upptagen af låg berg- och skogsmark, än sank, än sandig, men ej utan naturskönheter. Näringar äro äfven här, jemte åkerbruket, ängs- och något skogsbruk samt fiske. Hemmantalet är ringa, i förhållande till socknens vidd, nemligen 17 14 oförm., 16 förm., hvaraf 3 12 skatte, 1 12 krono, 11 frälse. Folknummern år 1840 var 637 på 119 hushåll, år 1848: 871. — Landsvägen från Upsala till Sala går vester ut, dels söder, dels norr om Säfva-åns vestliga gren, från Åland till Hvittinge, förbi kyrkan, som ligger 2 34 mil vester från Upsala; mindre vägar gå inom socknen.

Jarlasa cum annexa förekommer 1314 såsom hörande till Hagund; annexet har, som nämdt är, varit Åland; socknen utgör nu ensam för sig ett patronelt pastorat, hvartill egaren af Bredsjö säteri har kallelserätt från 1694. Kyrkoherdarnes namn äro kända från 1593, kaplanernes från 1694. Kyrkan, belägen på en sandås, är bygd åren 1688—1709, mest på bekostnad af slägten Kruus till Bredsjö. Lemningar skola finnas efter en