Wårdsätra o. s. v. Vid Malma by mördades Dion. Beureus på K. Erik XIV:s befallning.
Gårdar: Gottsunda, s. vid Läby-ån, 2 mantal frälse säteri, har tillhört slägterna Oxenstjerna, Rosenborg o. 1740, Sahlman 1825, Rabenius 1849. — Wårdsätra, s. vid Ekoln, 2 1⁄4 m. skatte rusthåll med qvarn, har varit bebodt af Joh. Buréus († 1652), indrogs 1683, innehades o. 1740 af erkeb. Steuchius, tillhörde 1849 Upsala akademi. — Sunnersta, s. vid Stora Föret, 2 1⁄4 m. skatte rusthåll, har haft många egare, hvaribland v. presid. O. Bure o. 1630, i sednare tider slägten Trafvenfeldt o. 1825, erkeb. af Wingård 1849. — Ulltuna kungsgård, s. vid samma sjö, 12 3⁄8 m. krono, med vidsträckt åker- och ängsbruk, holländeri och schäferi, disponeras af det nyligen inrättade landtbruks-institutet. — Kaplansbol i Håga by, 3⁄8 m. — Staby, n.v., 1 3⁄4 m. krono, prestgård. — Rickomberga by, 1 1⁄2 m. kr., 1 sk. — Gutasund och Wardsætra nämnas 1304, Sundusa 1295, samt 1316 jemte Vllatuna, Stafby, Rikonabergha och andra.
52. Läby socken, på ömse sidor om Laby-åns mellersta lopp, mellan Näs i söder, Bondkyrko socken i öster, Börje i norr; Wänge i vester, upptager 0,217 qv. mil land. Nämda å går här mest från vester till öster och har sidländta stränder, begränsade på större eller mindre afstånd af skogsbackar eller åsar, ej alldeles utan skog, hvilka ock i viss mån upptaga gränserna mot norr och söder. Jordmånen är hufvudsakligen lera, åkerbruk den förnämsta näringen. Hemmantalet är 19 3⁄4 oförm., 15 1⁄8 förm., hvaraf 8 skatte, 6 5⁄8 krono, 1⁄2 frälse; folkmängden år 1840 var 210, på 42 hushåll, år 1848: 239. — Landsvägen från Upsala vester ut delar sig här åt sydvest genom Näs till Westerås, åt vester genom Wänge till Sala. Vid den sednare ligger kyrkan, nära 3⁄4 mil från Upsala; vid vägskälet är Qvarnbo värdshus, häradets tingställe.
Läby förekommer ej uttryckligen i 1314 års förteckning, om ej såsom annex till Wänge, hvilket det ännu är; åren 1316 och 1317 nämnes det Laudhúby eller Ladhuby. Kaplaner förekomma här 1593, 1634 o. s. v. Kyrkan beskrifves år 1829 såsom gammal, af sten, med torn från 1801. Runstenar skola
