Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/169

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
165

hörande till Norunda prosteri, och till Örbyhus och Norunda fögderi; hvarförutan en ringa del af den annars till Wåla härad hörande Harbo socken ligger härinom längst i vester.

59. Ehrentuna socken är belägen mellan Björklinge-ån i sydvest mot Bälinge, Björklinge socken i nordost, Tensta i norr, Lena i nordost, samt Fyris-ån mestadels i sydost mot Gamla Upsala; men en ringa del, 0,041 qv. mil i vidd, ligger på andra sidan om ån, intill Rasbo och Waxala socknar i öster, och hör under namn af Ehrentuna kyrklag dels till Rasbo, dels till Waxala härader. Hela arealen är 0,283 qv. mil land. Vattnens närmaste omgifningar äro något sidländta, östligaste bygden ej utan bergländig skogsmark, allt det öfriga en skoglös slätt å lerjord, med spridda kullar; en sandås framstår här och der vid Fyris-åns venstra strand, en annan längst i vester. Åkerbruk är nästan uteslutande näring, så vidt ej socknen deltager i de för häradet i allmänhet gemensamma körslorna för jernbruken, af hvilka det sydligaste inom länet ligger i närmaste församling, de öfriga utom häradet. Hemmantalet är 48 34 oförm., 43 förm., hvaraf 28 78 skatte, 2 78 krono, 5 frälse höra till Norunda härad, 4 skatte till Rasbo, 2 14 skatte till Waxala. Folkmängden år 1840 var 663, på 155 hushåll, år 1848: 714, hvaraf största delen inom Norunda härad. — Landsvägarne från Upsala till Gefle och till Dannemora stöta härintill, den förra i vester, den sednare utefter Fyris-åns vestra strand. En mindre väg från Bälinge möter den sednare, kommande öfver Björklinge-ån nära kyrkan, som ligger o. 1 12 mil från Upsala.

Ernatuna nämnes 1314 såsom hörande till provincia Norundh af Tiundia och erkestiftet. Kyrkoherdar förekomma från 1400-talet, kaplaner från 1599. Socknen utgör för sig ett konsistorielt pastorat af 3:dje klassen. Kyrkan, invigd 1435, har undergått förändringar 1668. — Af fornminnen nämnas runstenar, i och vid kyrkan och vid flera gårdar åt olika håll, samt en bautasten vid prestgården, upprest enligt folksägnen öfver Ehrent, kyrkans förste grundläggare.