Sida:Beskrifning öfver Upsala län.djvu/181

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
177

Didron; egdes 1849 af Björkenstam. Bred, Götarne, Hällby och Nyby innehades o. 1740 af Edenbergs enka. — Lund eller Marielund, s.o., 1 m. frälse säteri, har tillhört slägterna Forbus, Silfverstedt o. 1740, sednare v. Düben 1825 och 1849, jemte 3 18 m., utom — Söderby, s.o., 1 12 m. frälse, 2 skatte, som tillhört slägten Gyllenborg, derpå Silfverstedt o. 1740, o. s. v.; samt Söderby och Skällerö qvarnar. — Bykysta och andra gårdsnamn förekomma 1316.

68. Rasbo socken, kring Funbo-ån och dess nordliga tillopp, mellan Funbo i söder, Waxala i sydvest, Ehrentuna och Lena i nordvest, Rasbo Kil i norr, Stafby i nordost, Almunge i sydost, upptager 1,055 qv. mil land, 0,028 vatten. Nämda å går här från Långsjön åt sydvest till Funbosjöns norra vik; i Långsjöns norra ända tillstöter den gren, som kommer från Kil genom Själ- och Elfgärds-sjöarne, och nordligare mottager ett östligt tillflöde från Bokaren; i Funbosjöns nordvestra vik utfaller Tomtasjöns vatten; en ringa del af socknen, längst i öster, omkring Ofvansjön, sluttar norr ut till Stafby. Hela landet omvexlar med breda dalgångar och slätter, bergkullar, och skogsmark vid gränserna. Rådande jordmån är lera och svartmylla, dock något stenbunda, här och der stenig mojord, åkerbruk är hufvudnäringen. Ett kalkbrott finnes vid Yrsta i vester; tvenne af allmogen besökta hälsokällor vid Gåfvelsta och Jutbolstorp. Hemmantalet är betydligt, 113 oförm., 93 58 förm., hvaraf 25 1316 skatte, 15 78 krono, 51 1516 frälse. Folkmängden år 1840 var 1936, på 359 hushåll, år 1848: 1903. — Nordostliga Roslagsvägen från Upsala går härigenom, mellan Waxala och Stafby, förbi kyrkan, som ligger o. 1 34 mil från staden, och den 14 mil längre bort belägna Håfs gästgifvaregård och tingställe. Mindre vägar gå till Funbo, Lena, Kil och Almunge.

Resbo nämnes 1291, och 1317 såsom hörande till Ræsbohundæri, prebenda Resbohundæri 1314. Kyrkoherdar, tillika kaniker, förekomma från slutet af 1200-talet; från reformatonstiden utgör socknen tillika med Kil ett konsistorielt pastorat, och räknas till 1:sta klassen. Kyrkan är gammal, af

12